| Weiqian Xia & Jan Saarela |

Svenskspråkiga tillhör i högre grad den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland

Image by Reijo Telaranta from Pixabay

Majoriteten av den finländska befolkningen är medlemmar i den evangelisk-lutherska kyrkan, men finns det skillnader mellan svensk- och finskspråkiga?

Det sekulariserade Finland

Finland är ett sekulariserat land. Enligt undersökningar uppger mindre än 30 % av finländarna att de tror på Gud, och endast omkring 10 % deltar månatligen i en gudstjänst. Detta till trots var två tredjedelar av den finländska befolkningen medlemmar i den evangelisk-lutherska kyrkan år 2021. På 1980-talet var denna andel till och med över 90 %. De flesta av medlemmarna anser sig själva vara måttligt religiösa personer.

Många finländare är sålunda inte religiösa, men väljer ändå att vara medlemmar och stanna kvar i kyrkan, sannolikt på grund av att man upplever det som en tradition och en del av ens egen och den nationella identiteten. Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är, liksom den ortodoxa kyrkan i Finland, en statskyrka som spelar en central roll i samhället. Den har beskattningsrätt, och organiserar konfirmationer, vigslar och begravningar. Medlemsantalet minskar ändå snabbt, och särskilt efter år 2003 då utträdesprocessen förenklades.

Är de svenskspråkiga annorlunda?

Svenskan är, vid sidan av finskan, ett av Finlands officiella språk. Personer med svenska som registrerat modersmål utgör i dagsläget 5 % av landets befolkning, och finskspråkiga drygt 83 %. Hur svensk- och finskspråkiga skiljer sig åt vad gäller religiöst medlemskap har varit ett relativt outforskat område. Vi gjorde därför registerbaserade analyser på detta tema. Den här artikeln ger en kort sammanfattning av vad vi, tillsammans med Martin Kolk, har funnit. Forskningen är ett samarbete mellan de demografiska enheterna vid Åbo Akademi och Stockholms universitet.

Socioekonomi eller del av en gemenskap?

Jämfört med finskspråkiga har svenskspråkiga en något bättre socioekonomisk situation i termer av högre utbildning, lägre arbetslöshet, och något högre inkomst och förmögenhet. De regionala skillnaderna är ändå betydande.

Historiskt sett har socioekonomiska fördelar förknippats med högre religiositet. I dagens samhällen har dock religionen i hög grad förlorat sin roll som tillhandahållare av en gemensam världsbild och grundpelare för social trygghet, och i stället ersatts med utbildning, ekonomiska institutioner och välfärdssystem. På många ställen är därför lägre utbildade människor och de som har det ekonomiskt sämre ställt mer benägna att fortfarande förlita sig på religionen. Enligt denna logik borde de svenskspråkiga i Finland vara mindre religiösa och i lägre grad anslutna till den evangelisk-lutherska kyrkan än finskspråkiga.

Interiör, Chapelle Saint-Fiacre – Amélie Lundahl. Kuva: Kansallisgalleria Jenni Nurminen

Tidigare forskning har funnit att svenskspråkiga har en stark sammanhållning, vilket tar sig uttryck i täta sociala nätverk, lägre separations- och skilsmässorisker, lägre intern rörlighet, och en stark benägenhet att överföra den svenskspråkiga identiteten mellan generationer. På många platser i världen ser vi också att en stark sammanhållning och religiös identitet går hand i hand. Detta är särskilt fallet för etniska minoriteter, såsom bland annat afroamerikaner och franskspråkiga katoliker i Quebec. På samma sätt kan man tänka sig att svenskspråkiga i Finland har en stark anknytning till den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, och då specifikt dess svenskspråkiga del, Borgå stift.

Dessa två argument ger alltså två motstridiga förväntningar om skillnaderna i religiös tillhörighet mellan svensk- och finskspråkiga. Vad säger då vår forskning?

Svenskspråkiga är i högre grad medlemmar

I Finland är religiösa samfund som är officiellt registrerade under Undervisnings- och kulturministeriet skyldiga att årligen uppge sina medlemmar för att erhålla statlig finansiering. Dessa uppgifter avidentifieras och anonymiseras av Statistikcentralen, och kan kombineras med andra register som innehåller information om modersmål, inkomst, utbildning, etc. Dessa datakällor, som vi har använt oss av, ger unika möjligheter att på individnivå studera och följa upp den religiösa tillhörigheten för den i landet bosatta befolkningen på ett sätt som inte är möjligt i andra länder.

Resultaten är anmärkningsvärda. Svenskspråkiga har, ända sedan analyser varit möjliga från början av 1970-talet, i högre grad än finskspråkiga tillhört den evangelisk-lutherska kyrkan. Skillnaden mellan språkgrupperna tenderar också att ha ökat över tid. År 1971 var 93 % av alla svenskspråkiga medlemmar av kyrkan, och 92 % av alla finskspråkiga. År 2021 var motsvarande andelar 79 % och 73%. Skillnaden mellan språkgrupperna kan observeras inom olika regioner av det historiskt sett svenskspråkiga bosättningsområdet. Vi fann också att andelen personer som är anslutna till andra religiösa samfund än den evangelisk-lutherska kyrkan är något högre bland finskspråkiga (2,2 %) än bland svenskspråkiga (1,6 %).

Det är gemenskapen och inte ekonomin

Vi delade upp de två språkgrupperna efter utbildningsnivå och fann att inom respektive språkgrupp gäller fortfarande det socioekonomiska argumentet. Högutbildade är, jämfört med lågutbildade, i lägre grad medlemmar av kyrkan. Skillnader i utbildningsnivå mellan språkgrupperna kunde dock inte förklara språkgruppsskillnaderna i tillhörighet till kyrkan. Svenskspråkiga med högskoleexamen är i högre grad än finskspråkiga utan högskoleexamen medlemmar av den evangelisk-lutherska kyrkan.

Då det socioekonomiska argumentet motbevisats studerade vi betydelsen av samhällsgemenskap. Eftersom sådant inte mäts i befolkningsregister, använde vi oss av en indirekt ansats baserad på om personen bodde kvar i sin födelsekommun. Detta mått på lokal förankring visade sig delvis förklara skillnaden mellan språkgrupperna i medlemskap i den evangelisk-lutherska kyrkan. Svenskspråkiga är mindre benägna att flytta från sina hemorter än finskspråkiga, och samtidigt mer benägna att vara medlemmar i kyrkan. Det kan vara så att de härmed är mer aktiva i kyrkogemenskapen, och att den svenskspråkiga församlingen ses som en plats för att upprätthålla det svenska språket och den svenska identiteten.

Vad vi lärt oss

Det kanske mest uppseendeväckande är att våra resultat visar att det relativt höga medlemstalet bland svenskspråkiga jämfört med finskspråkiga inte är helt i linje med den typiska relationen mellan etnisk identitet och vad som brukar kallas för en ”etnisk kyrka” i den internationella litteraturen. I sådana fall, som exempelvis för afroamerikaner eller katoliker i Kanada, är minoritetsgruppen i regel antingen socioekonomiskt missgynnad eller historiskt sett förtryckt, och man delar inte heller religionen eller den religiösa traditionen med majoritetsbefolkningen.

Så är inte fallet för svenskspråkiga i Finland. De är socioekonomiskt sett relativt gynnade, språket är konstitutionellt skyddat, och de delar den evangelisk-lutherska kyrka med den finskspråkiga majoriteten, även om de har ett eget svenskspråkigt stift. Våra resultat visar härmed att ett starkt samband mellan religiös identitet och samhällsgemenskap finns, och att det kan kvarstå även när en språkgrupp inte står inför ett direkt demografiskt hot. I detta avseende utgör svenskspråkiga i Finland ett internationellt sett udda fall.

Kirjoittajat

Linkit ja kirjallisuus

Taira, Teemu Patrik: Finland: A Christian, Secular and Increasingly Religiously Diverse Country. I Religion and Secularism in the European Union: States of Affairs and Current Debates, redigerad av Jan Neils, Caroline Sägesser och Jean-Philippe Schreiber. Bryssel: Peter Lang, 2017.

Xia, Weiqian, Kolk, Martin och Saarela, Jan: Socioeconomic Advantage or Community Attachment? A Register-based Study on the Difference in National Lutheran Church Affiliation between Finnish and Swedish Speakers in Finland. Journal for the Scientific Study of Religion, 63(3), 543-560, 2024

Teologia.fi
Yksityisyyden yleiskatsaus

Evästeiden (cookies) avulla voimme palvella sinua paremmin. Keräämme myös tietoa verkkosivuston käytöstä Google Analytics-palvelun avulla. Voit hallinnoida asetuksiasi alla. Ota huomioon että sivustolla on käyttöön liittyviä toimintoja, kuten tämä evästekysely, joiden asetukset tallennetaan evästeeseen. Suosittelemme toiminnallisten evästeiden sallimista, ne eivät kerää mitään käyttäjätietoa.