Disputation: Teologisk teologi om äktenskap

Den 16 januari 2020 försvarar Emma Audas sin doktorsavhandling Det heliga äktenskapet vid Åbo Akademi. I avhandlingen utvecklar Audas ett förslag till en teologi om äktenskapet i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Audas vill genom sitt bidrag argumentera för ett mer teologiskt hållbart sätt att närma sig problematiken än vad hon anser att hittills varit fallet i diskussionen kring temat.

Emma Audas jobbar som församlingspräst i Åbo svenska församling och som studentkaplan för studeranden till kyrkliga yrken vid Åbo Akademi och yrkeshögskolan Novia i Åbo. Att ha en nära relation till kyrkan ser hon som viktigt för det teologiska arbetet med doktorsavhandlingen: ”Det är ganska sällan inom systematisk teologi som man både på djupet har diskuterat olika teman systematiskt och samtidigt hela tiden relaterar och kopplar det till en konkret situation på en konkret plats i en konkret kyrka.”

Dålig teologi i kyrklig diskussion

Till teologin i stort, men också till den aktuella kyrkliga diskussionen om äktenskapet i synnerhet, ser Audas som sitt viktigaste bidrag det hon kallar ”ett teologiskt mera hållbart sätt” att ta sig an problematiken – i motsats till det nuvarande läget som enligt henne i alltför hög grad präglas av oifrågasatta förenklingar.

”Ett stort problem är att både folk mot och folk för vigsel av samkönade par hävdar att frågan är enkel och att den andra gruppen helt enkelt borde inse hur det ligger till. Jag menar istället att det enda sättet att säkert ha fel, det är att säga att frågan är enkel”, säger hon.

Istället menar Audas att man i samtalet behöver efterfråga de underliggande idéerna som nu inte blir synliga i argumentationen. Hon vill hitta en väg bortom upprepade och oreflekterade mantran om hur äktenskapet egentligen ska se ut och förstås som man på båda sidorna i diskussionen använder sig av i sin argumentation.

I sin avhandling lyfter hon fram tre teman ur ett sådant perspektiv: kärlek, kön och familj. Konkret nämner hon att flera idéer som ofta ses som något ”traditionellt kristet” egentligen är relativt moderna konstruktioner. Så är det till exempel både med idéen om att de två könen kompletterar varandra och med uppfattningen att kärnfamiljen är ett självklart kristet ideal.

”Och det här är viktigt att lyfta fram, eftersom många i diskussionen kring samkönade par verkar tänka att det är teologi som står emot etik, eller teologi som står emot medmänsklighet eller människovärde. Den uppfattningen vill jag utmana, eftersom jag menar att både den så kallat konservativa och den så kallat liberala argumentationen i nuläget präglas av en alldeles för tunn och dålig teologi”, säger hon.

Vad är ”teologiskt mera hållbar” argumentation?

Audas betonar dock att det väsentliga inte är att visa hur ursprunglig eller riktig någon viss syn är för att bara kunna strunta i obekväma koncept. Istället vill hon visa att det teologiskt sett inte går att argumentera på basis av ”så har det alltid varit” eller ”nu är det andra tider” om inte man kan göra det transparent.

Dessutom ska teologiskt hållbar argumentation enligt Audas förankra sig i grundläggande kristna idéer såsom inkarnationen och treenigheten, samt ta hänsyn till hur man i den tidiga kyrkan uppfattade evangeliets konsekvenser för den kristnas liv.

”När jag till exempel diskuterar kön tror jag inte att det räcker med att diskutera kön ur ett skapelseperspektiv. Vi kan inte bara peka på första Moseboken, utan vi måste också reflektera över vilken konsekvens Kristi uppståndelse eller det att vi är döpta får för hur vi ser på kön”, säger hon.

Om man istället för att betrakta kön enbart ur ett biologiskt, psykologiskt eller sociologiskt perspektiv öppnar upp en sådan genuint teologisk diskussion kring kön är man enligt Audas friare att använda sig av de resurser som finns i teologins tradition. Så kan till exempel kön också relateras till människans relation till Gud och inte bara till relationen mellan människor.

Samma gäller diskussionen kring sex och sexualitet, där mycket har gått ut på att definiera hur och varför och vem. ”Men om man beaktar hur man faktiskt i kyrkans tradition har sett på vilken funktion en begärande sida av kärleken har och hur den nära kopplats till teologin och människans relation till Gud blir det uppenbart att frågan om sexualitet är betydligt bredare än bara en fråga om biologisk reproduktion”, påpekar Audas.

Vägen till livet går igenom kaos

Audas är väl medveten om att ett sådant sätt att göra teologi och diskutera som hon föreslår kan vara svårt att ta till sig, när det inte erbjuder möjligheter att dra enkla, tydliga gränser. Hon tänker ändå att det är nödvändigt att ge ett större utrymme åt teologins möjligheter att fånga in verkligheten. ”För att komma närmare livet själv behöver man gå igenom lite kaos”, säger hon med glimten i ögat.

På det sättet hoppas Audas att hennes arbete också kan bidra till en bättre argumentation och förståelse för sådana som tänker annorlunda inom den evangelisk-lutherska kyrkan – med den lilla förutsättningen att människor är beredda att öppna sig och hitta vägar ut ur de låsta positionerna.

TM Emma Audas disputerar torsdag 16.1.2020 kl. 13 vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi. Avhandlingen i systematisk teologi har titeln Det heliga äktenskapet. Disputationen ordnas i Auditorium Ringbom, Axelia, Biskopsgatan 8, Åbo.

Opponent är professor Ola Sigurdson, Göteborgs universitet, Sverige, och kustos är professor Mikael Lindfelt, Åbo Akademi. Språket för disputationen är svenska.

Avhandlingen utkommer på förlaget Artos den 31 januari 2020 och går redan att beställas på förlagets webbplats.

En sammanfattning på engelska är tillgänglig på nätet.

Kirjoittaja