Politik och den religiösa högern – Intervju om doktorsavhandling med David Huisjen
David Huisjens doktorsavhandling behandlar de religiösa drivkrafterna inom den amerikanska konservativa högern. Huisjen kartlägger den historiska bakgrunden och orsakerna till hur konservativa aktörer från olika religiösa traditioner i USA gradvis samlades runt ett gemensamt mål – att föra en religiöst betonad högerpolitik.
Huisjen analyserar i sin avhandling den religiösa högerns politiska argument och undersöker utvecklingen av denna koalition. Avhandlingen ger också en tillbakablick till den europeiska religionshistorien som grogrund för de religiösa rörelser och idéer som senare kom att bli tongivande i de dåvarande kolonierna i Nord-Amerika.
Huisjen diskuterar vidare de idéer som senare stod som grund för det självständiga Förenta staterna mot slutet av 1700-talet. Han identifierar framför allt politiska och religiösa vändningar i England som djupt betydelsefulla för utvecklingen av förhållandet mellan politik och religion i det senare grundandet av Förenta staterna. Avhandlingen behandlar också den mer samtida utvecklingen av den religiösa högern, de centrala aktörerna samt kärnfrågorna som man samlats runt. Som uppvuxen i USA är forskningsämnet intressant för Huisjen; han har personlig erfarenhet av några av huvudtraditionerna som figurerar i avhandlingen. ”När jag föddes var mina föräldrar studenter vid Calvin College i Michigan och kalvinismen är djupt rotad i min familj. Men min egen trosupplevelse har varit mer inom baptist-tradition”.
Locke som inspiration
Huisjen beskriver filosofen John Locke som en nyckelperson för USA:s grundlagsfäder. Dessa inspirerades av liberala lockeanska samhällsideal som skiljde sig från tidigare hierarkiska uppställningar med grund i Thomas av Aquinos och Thomas Hobbes tankar. Även om Locke tog avstånd från thomism och hobbesianskt tänkande var han inte på något vis areligiös: ”Jag blev förvånad över hur andlig frälsning var en prioritet i hans sociala tänkande. Vissa betraktar Locke som en garderobsateist, men detta var inte min läsning av honom”, säger Huisjen.
Den religiösa omvälvningen i England som ledde till det engelska samväldet på 1650-talet var formativ för Locke, menar Huisjen: ”Hans far var officer i Cromwells armé och därigenom starkt puritansk, och även om Locke aldrig helt lösgjorde sig från puritanerna så lösgjorde han sig från deras trångsynthet”. Lockes syn på politisk och religiös anslutning som individens personliga val var något grundlagsfäderna inspirerades av. Av grundlagsfäderna var det framför allt James Madison som gjorde religionsfriheten till sin hjärtefråga. Religionsfriheten blev dock uppskjuten till en senare fråga inom USA:s historia.
Religiös koalitionsbildning inom högern
Huisjen går igenom händelseförloppet som startade den religionspolitiska rörelsen inom högern i USA. Religiös agenda och politik började komma samman mer konkret under Ronald Reagans presidentperiod. Resultatet var en konservativ politik mer religiösa undertoner som senare utmynnade i Manhattan-deklarationen; deklarationen författades främst av den inflytelserika katolska tänkaren Robert P. George. Deklarationen publicerades år 2009 och är centrerad kring tre grundprinciper – fostrets rättigheter, det traditionella äktenskapet och religiös frihet.
Vad är då det generella målet för denna religiösa höger i och med deklarationen? ”Jag lutar mot att se den som främst en nostalgisk rörelse där man inte egentligen tänker längre in i framtiden än att försöka bibehålla status quo så långt som möjligt tills Jesus återvänder”, summerar Huisjen. ”Vita kristna har historiskt sett haft en hegemonisk ställning i USA men de kommer inte att behålla sin numeriska majoritet – ifall man vill ha en representativ demokrati måste man ta i akt icke-kristnas och icke-vitas behov och intressen. De vars politiska identitet bygger på ett behov att försvara vita kristnas traditionella styre känner sig rädda”. De centrala aktörerna inom koalitionen är framför allt katoliker, protestanter och baptister: ”Den mer intellektuella grenen av den religiösa högern är en blandning av katoliker och kalvinister, där finns en stark baptistkontingent men de lånar från kalvinistisk tanketradition”, beskriver Huisjen.
Men det finns också med ett smatter av andra konservativa trossamfund som bla. Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga samt ortodoxa judar. Traditioner som sinsemellan ansett sig ha stora ideologiska och dogmatiska skillnader och t.om. motsättningar kunde i och med Manhattan-deklarationen enas runt en religiöst konservativ tolkning av tre huvudsakliga frågor: abortmotstånd, motstånd mot homosexualitet och framför allt samkönat äktenskap, samt rätten att pålägga sin gemensamma konservativa agenda på sekulära samhällsinstanser i den religiösa frihetens namn.
Fostrets rättigheter en nyare fråga
Huisjen diskuterar upprinnelsen till abortmotståndet inom olika religiösa samfund och pekar på hur opinionen mot abort hos baptister och evangelikala blev starkare fram för allt på 1970-talet. Abort hade inte ansetts som fullkomligt oacceptabelt eller som en definitiv synd så som homosexualitet. Homosexualitetens syndighet har traditionellt motiverats med specifika bibelverser. ”Motståndet mot homosexualitet har en längre historia inom den religiösa högern än abortmotståndet. Det finns noll bibelverser som direkt säger att abort är fel”, säger Huisjen.
Det finns noll bibelverser som direkt säger att abort är fel
Det katolska abortmotståndet har djupare rötter än motståndet inom baptist- och protestantisk tradition, men argumenten mot abort har inom katolicismen inte handlat så mycket om fostrets rättigheter som framför allt om sexualmoral. ”Jag skulle vilja säga att skälen för ett katolskt dogma om att livet börjar vid befruktningen är extremt svaga filosofiskt sett. På 1800-talets mitt förkunnade påve Pius IX att Moder Maria alltid varit fri från synd, ända sedan befruktningsögonblicket. Men några år senare sade någon, ’vänta lite, Thomas av Aquino säger att flickor får sin själ mycket senare än pojkar, Maria kunde ju sålunda inte ha haft en själ vid befruktningen?’ I ljuset av detta verkade idén om obefläckad befruktning inte vettig. Så Pius IX bestämde att alla bäbisar måste få sina själar i befruktningens stund. Det finns inget rationellt skäl att tro på detta något mer än att tro på Aquinas tankar om ämnet”.
Huisjen har också funderat över att målet för konservativ religiös påverkan inte endast varit den amerikanska allmänna opinionen och det inhemska politiska etablissemanget, utan att amerikanska religiösa ledare också påverkat global religionspolitik. Påve Johannes Paulus II konsulterade med biskopar världen över när han formade sin encyklika mot abort, säger Huisjen: ”många av dessa biskopar var från USA och många av dem tog sina grundläggande tankar från Robert P. George”.
En lång resa
Huisjen påbörjade sitt forskningsprojekt år 2013 och har sett det politiska och religiösa läget i USA skifta under åren. Avhandlingen går utöver mer historiska förlopp också igenom färskare händelser, så som följderna av Donald Trumps presidentperiod. ”Man skulle kunna säga att Trump lyckades komma till makten på grund av en motreaktion till idén om Obama, Biden valdes till Trumps motståndare i förra presidentvalet för han representerar gammal vit kristen identitet”. Avhandlingen innehåller också lättsammare material som t.ex. anekdoten om hur Reagan som ovan nattvardsbesökare släppte ned sitt oblat i nattvardskalken efter att ha sett sin fru av nervositet tappa sitt eget nattvardsbröd i bägaren.
Huisjens avhandling målar upp ett historiskt kontinuum med början i religiös och politisk förändring i Europa och diskuterar centrala idéer, aktörer och händelser på vägen till ett självständigt USA samt den vidare religionspolitiska utvecklingen fram till idag. Analysen är inte bara fascinerande men också förvånansvärt lättillgänglig och ställvis till och med underhållande. ”Om man tänker skriva en avhandling på 400 sidor så får man väl se till att skapa en god läsupplevelse”, skrattar Huisjen.