Disputation: Varför vet vi så lite om att det dansades i kyrkorna på medeltiden?

Den 6 oktober disputerar Laura Hellsten i teologisk etik med religionsfilosofi vid Åbo Akademi. I sin avhandling Through the Bone and Marrow – Re-examining Theological Encounters with Dance in Medieval Europe granskar hon kritiskt den forskning som gjorts kring dans i den västliga kristna traditionen och teologin. Genom sin kritik vill hon bl.a. visa att dans kan väl ha haft en viktig roll i den medeltida kyrkans liv både liturgiskt och teologiskt.

Hellsten beskriver sig som en dansande teolog. Hon har hunnit vara med i mycket: förutom att hon är utbildad klasslärare har hon introducerat motionsformen Nia till Finland, fungerat som danslärare i flera år och grundat en nymonastisk kommunitet i Åbo, där hon bott i gemenskap med en grupp människor i 7 år. Nuförtiden bor hon i en mindre gemenskap med sin man och sin katt i S:t Karins.

Från en hobby till forskningsämne

Man kan säga att valet av doktorsavhandlingstema i just dans och teologi var ett ganska naturligt för Hellsten. Hon berättar att hennes intresse för dans väcktes redan under ett utbytesår i Brasilien 1997–1998. Sedan dess har dans varit inte bara en kär hobby utan har spelat även en viktig roll för Hellstens egen gudsrelation.

En akademisk karriär var dock inte en självklarhet för Hellsten. Ett annat utbytesår i samband med teologistudier, den här gången i USA, var en avgörande impuls mot forskning i kroppens teologi. När Hellsten sedan vid hemkomsten blev ytterligare uppmuntrad att ta an sig forskaruppdraget, vågade hon ta steget.

Vägen med doktorsavhandlingen beskriver Hellsten som både upp och ner. Att forska i ett hittills så marginellt ämne som dans och teologi har ibland varit svårt men samtidigt väldigt givande.

– Ibland har det att jag gör något så nydanande varit väldigt tungt. Jag passar inte in i gamla fack och ibland har folk svårt att förstå vad jag gör. Å andra sidan, är det jättespännande att göra något nytt och dessutom något som så många utanför akademin visat stort intresse för, berättar Hellsten.

Dålig forskning

Hellstens forskning började med att hon i två år följde med två grupper av människor som jobbade med kropp, rörelse och dans i kyrkliga sammanhang i Sverige. Den resulterande avhandlingen tog dock en oväntad riktning när Hellsten upptäckte hur outforskat ämne dans i kyrkan egentligen är och hur problematiskt utförd den lilla forskning som funnits varit.

– Jag visste inte att det finns så mycket dålig forskning. Då menar jag alltså det att människor styrts mer av känslor, egna förutfattade meningar och övertygelse än av att söka sanning och ihärdigt dubbelkolla de källor man läser, kommenterar hon.

Materialet som ursprungligen var tänkt att bidra med en diskussion i kroppsteologi formades istället till en mer historiskt förankrad studie. Hellsten ville kartlägga om dans alls funnits med i en västerländsk kristen tradition och vilken betydelse den har haft isåfall.

Metodologi som utmaning

Eftersom forskningsläget var som det var, ägnade Hellsten mycket tid åt frågor kring metod och teori.

Hur kan en ordcentrerad tradition som teologi alls vara i samtal med dansens mer flyktiga och ordlösa väsen?

Hur skulle hon få reda på vad dansens roll i kyrkan hade varit i verkligheten för dem som dansade? Vilka exakt var de förutfattade meningar som styrde utsagor om dans i kyrkan i den tidigare forskningen och varifrån kom de? Hur kan en ordcentrerad tradition som teologi alls vara i samtal med dansens mer flyktiga och ordlösa väsen?

Denna utgångspunkt har också bestämt avhandlingens upplägg i två delar. I den första delen presenterar Hellsten en genomgång av tidigare forskning om dansens relation till religionsutövning, teologisk tradition, kyrka och samhälle. Hon visar hur de ställningstaganden både för och emot dans i kyrkliga sammanhang som återfinns i forskningen från omkring sekelskiftet 1800–1900 baserar sig på ohållbar argumentation.

– Där framkommer bland annat hur sammankopplad kroppen, religion och en modern västerländsk världsbild är med förutfattade antaganden om nationalism, socio-ekonomisk position, etnisk och kulturell dominans. Tyvärr förekommer även rasteoretiskt baserade uttalanden om hur en ”riktig” kristen och upplyst människa skall handla och tänka. Både teologisk forskning och kyrkan har ett problematiskt förflutet som vi behöver medvetengöra och göra upp med, förklarar Hellsten.

Hon argumenterar att det är på grund av sådana antaganden som dansens plats i kristna traditioner och dess betydelse för teologisk diskussion hamnat i skymundan i den tidigare forskningen.

Att förstå medeltida källor genom en medeltida världsbild

I den andra delen utvecklar Hellsten sitt eget alternativ till den problematiska forskningen. Hon omtolkar tre exempel på dans i kyrkan på medeltiden. I tidigare forskning har man oftast kommit till slutsatsen att det i dessa exempel inte är frågan om några liturgiska eller ”äkta” kristna religiösa element.

Hellsten har en annan syn. Influerad bl.a. av Peter Brown, Caroline Bynum Walker och Charles Taylor i sina historiska beskrivningar vill hon ge en bättre bild på hur de skriftliga källorna borde tolkas i ljuset av just medeltida världsbild och inte någon modernare såsom det tidigare gjorts i forskningen, mer eller mindre omedvetet.

På detta sätt är det enligt Hellsten rentav möjligt att tillskriva dansen en teologiskt relevant betydelse.

– Med hjälp av arkitektur, bildkonst, berättelser och myter eller legender målar jag fram en plats där jag hävdar att danser som utfördes av både präster, munkar, nunnor och lekmän, kan bära teologisk och liturgisk betydelse, säger hon.

En kraftkälla för kyrkan att hitta lösningar

Vid sidan om betydelsen för den akademiska världen med den nya metodologiska insatsen ser Hellsten sin forskning som viktig även för kyrkan och kristna gemenskaper. Att belysa dansens plats i kyrkan genom historien kan bidra till en ny relation till bl.a. kroppslighet och längtans och glädjens plats i våra gemenskaper.

– Att upptäcka en hel tradition av andlig formning, teologisk reflektion och bearbetning som blivit negligerad bär på potential att förvandla mycket av det som tagits för givet och eller gjorts i församlingarna, framhåller Hellsten.

Dessutom anser Hellsten att en förståelse för den egna idéhistorien, det vill säga varför vi kommit att tänka som vi tänker och varför vi agerar som vi agerar utgående från det, kan hjälpa hitta lösningar till situationer som idag känns låsta.

Att upptäcka en hel tradition av andlig formning, teologisk reflektion och bearbetning som blivit negligerad bär på potential att förvandla mycket av det som tagits för givet och eller gjorts i församlingarna.

– Speciellt dom västerländska förutfattade meningarna om vad som är eller inte är del av en ”kristen” tradition belyser också heta frågor i dagsläget om diskriminering på grund av hudfärg, kulturell eller etnisk härkomst och så vidare, listar hon upp.

Naturvetarnas etik och kommunikation med konstnärer

Efter att ha slutfört sin doktorsavhandling har Hellsten redan påbörjat ett nytt spännande projekt. Det handlar om att ta redan på vilken sorts etik som utspelas i ett projekt där forskare från olika naturvetenskapliga forskningsfält kommer samman för att forska celler. Dessutom riktar sig Hellstens intresse till kommunikationen mellan forskare och konstnärer och hur forskning skulle kunna kommuniceras till en icke-forskande allmänhet.

TM Laura Hellsten disputerar tisdag 6.10.2020 kl. 18 vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi. Avhandlingen i teologisk etik med religionsfilosofi har titeln Through the Bone and Marrow – Re-examining Theological Encounters with Dance in Medieval Europe.

Disputationen kan följas via Zoom genom att klicka ”På grund av rådanden omständigheter…” på följande webbplats: https://www.abo.fi/evenemang/disputation-i-teologisk-etik-med-religionsfilosofi-2/

Opponent är professor Veli-Matti Kärkkäinen, Fuller Theological Seminary, USA, och kustos är professor Mikael Lindfelt, Åbo Akademi. Språket för disputationen är engelska.

Avhandlingen utkommer på förlaget Brepols under året 2021. En sammanfattning på svenska kommer att finnas tillgänglig på nätet.