ÅA: doktorsavhandling i dogmatik

 

Att förstå asketism. Kroppens roll i asketismen samt asketismens förhållande till samhället

TL Patrik (Andreas) Hagmans doktorsavhandling i dogmatik framläggs till offentlig granskning fredagen 10.10.2008 vid teologiska fakulteten vid Åbo Akademi.

Avhandlingen heter: ”Understanding Asceticism. Body and Society in the Asceticism of St Isaac of Nineveh”.

Förståelsen av asketism har bland forskare under de senaste decennierna förskjutits bort från en negativ syn där asketism som (själv-)förnekelse står i centrum, till en förståelse där asketismens performativa och identitetsskapande funktion betonas. I avhandlingen strävas att med hjälp av Isaks av Nineve texter fördjupa denna förståelse så att dels kroppens roll i asketismen tydligare beaktas, dels asketismens förhållande till samhället.

För Isak är det asketiska livet ett sätt att hantera fruktan för döden. Denna fruktan uppträder på många sätt, i rädsla för sjukdomar och andra faror, men också i form av strävan efter rikedom och makt. Det är en av Isaks centrala insikter att samhället fungerar genom att utnyttja dessa svagheter hos människan. Ett asketiskt liv strävar däremot efter att motverka dessa svagheter. Därmed ställs ett liv inriktat mot Gud entydigt mot ett liv riktat på ett liv i samhället, eller ”världen”.

För att förstå asketiska tekniker så som fasta, vakor och bön är det tacksamt att betrakta dem som symboliska handlingar som liknar ritualer. Den som genomgår en ritual förändras dels själv, dels kommuniceras ett slags budskap till omgivningen. Det asketiska livet kan förstås som en sådan ritual som sträcker sig över hela livet – asketen frigör sig från samhället för att ingå i en ny gemenskap i den kommande världen.

Isak talar om kroppen på två motsatta sätt, dels i positiva termer när han beskriver kroppens roll i bönelivet, dels i negativa termer när kroppen står för olika svagheter hos människan. Denna dubbelhet i kroppstalet tyder på en medvetenhet om hur kroppens symboliska karaktär påverkar vårt sätt att leva och vår världsuppfattning och inte på någon extrem kropp-själ-dualism.

För Isak är det asketiska livet ett slags parallellfenomen till Kyrkans sakrament. Syftet med båda fenomenen är att något av den kommande världen bryter in i denna världen, för att därmed skapa en gripbar bild av en annan möjlig värld. Asketens yttersta syfte är alltså att bli en bild av Gud i denna värld. Asketens mål är att omskapa sig själv till teologi.

Patrik Hagman disputerar 10.10.2008 kl. 12 i Auditorium Ringbom, Axelia, Biskopsgatan 8, Åbo. Som opponent fungerar professor Samuel Rubenson, Lunds universitet, Sverige och som kustos professor Gunnar af Hällström, Åbo Akademi.

Patrik Hagman är född 9.11.1976 i Korsholm. Han avlade studentexamen 1995 vid Korsholms Gymnasium och TL-examen 2007 vid Åbo Akademi.

Patrik Hagman kan vid behov nås per telefon 050 5258 333 eller e-post phagman at abo.fi.

Text: ÅA, Janet Ingman