På svenska

| Måns Broo

Om mannen som stängde in sig i sjutton år. Den hinduiska guruns karisma

Under nästan sjutton år isolerade han sig i ett litet rum, kom aldrig ut och vägrade att träffa en endaste människa. Han fick sin mat inskickad igenom en liten lucka, och samma väg skickade han ut sitt nattkärl.

| Torbjörn Aronson

Ungkyrkorörelsen och pingstväckelsen i Sverige – fanns det någon initial kontaktyta mellan de två väckelserörelserna?

Under 1900-talets första decennium uppstod två nya väckelserörelser i Sverige, ungkyrkorörelsen och pingstväckelsen. Ungkyrkorörelsen var en nationellt inriktad väckelserörelse med rötterna i Uppsala Kristliga Studentförbund (UKSF) 1908-09. Den medförde en nyupptäckt av Svenska kyrkan som ett Guds redskap för att nå det svenska folket med evangeliet. Pingstväckelsen kom till Sverige 1907. Den hade inga nationella målsättningar men innebar en nyupptäckt av den karismatiska dimensionen i Nya testamentet. Vilka kontaktytor fanns mellan dessa på ytan så olika rörelser?

| Björn Vikström

En luthersk miljöetik växer fram i ett föränderligt klimat

Inom den kristna traditionen kan man i ett längre perspektiv notera att den enskildes ansvar för andra levande varelser gradvis har utvidgats. Främlingar, fattiga, slavar, kvinnor och representanter för andra raser har efter hand ansetts ha rätt till jämlik behandling både i samhälleligt och religiöst hänseende. Utvecklandet av ekoteologi och en teologiskt motiverad miljöetik innebär att detta ansvarsområde breddas ytterligare. Från ett ansvar primärt koncentrerat till familj och trossyskon har nu inte bara varje människa, utan också djur, växter och hela ekosystem fått en moralisk relevans.

| Peter Nynäs

Paradoxala tecken – reflektioner kring religiös kommunikation

Hur kommunicerar religiösa bilder eller ett kapell? Religiös kommunikation är ett komplext fenomen. För att förstå religiös kommunikation måste man lyfta in olika perspektiv – ibland även sådana som motsäger varandra.

| Mattias Martinson

Kan vetenskapen äga teologin? Förändrade spänningar i teologins akademiska status

Teologins vetenskaplighet har varit ett stående problem i moderniteten. Så länge kyrkan hade inflytande i hela samhället var teologins roll given. Men den moderna naturvetenskapen ändrade på förhållandena.

| Sölve Anderzén

Att engagera lekmän när geografin sätter villkor

I denna artikel riktas uppmärksamheten på några särdrag i kyrkligt liv och kyrklig praxis i ”ett nordiskt nordligt rum”, nämligen. Barentsregionen – ett stort område norr om polcirkeln och till en del med arktisk karaktär – som består av de nordliga länen i Norge, Sverige och Finland samt Kolahalvön och området runt Vita havet.

| Mikael Sundkvist

Doktorsavhandling: Kristi lag, trons lag, livets Andens lag: tre apologetiska uttryck hos Paulus

I min doktorsavhandling undersökte jag hur tidigkristna, grekiska källor förstod Paulus kristna lagar. De tidiga tolkningarnas heuristiska värde bedömdes inom ramarna av den moderna diskussionen kring uttryckens betydelse.

| Fredrik Portin

Pro gradu -avhandling: Livsåskådning som dödar, eller…?

Artikeln behandlar vissa drag i den livsåskådning som den kontroversiella biologen Richard Dawkins uttrycker i sin populärvetenskapliga litteratur. Skribenten påpekar att Dawkins förhållningssätt till livet har missförståtts.

| Mikael Lindfelt

Olympismen kan vara en bra samtalspartner för en positiv kroppsteologi

 mikael_lindfelt_ing
 Mikael Lindfelt

 
Jag visar hur idrotten i olympismen är en verksamhet, där människan genom upprepad övning och självkontroll strävar efter eurytmetisk balans mellan kropp och själ.

| Svante Lundgren

Fanatism, våld och terror – är religionen en del av problemet eller en del av lösningen?

 svante_lundgren_ing2
Svante Lundgren 

Frågan om huruvida religionen är en orsak till våld och krig har varit aktuell en längre tid, inte minst p.g.a. långvariga konflikter som de i Mellanöstern. Diskussionen är ofta alltför oprecis.

| Sixten Ekstrand

Katekesen – folkboken som kommit på undantag

 sixten_ekstrand_ing
 Sixten Ekstrand

I den här artikeln kommer framställningen att belysa den nya katekes som Finlands kyrka tog i bruk år 2000. De frågor som är av intresse är varför den evangelisk-lutherska kyrkan utarbetade en ny katekes, och hur den mottogs och uppfattades ute på fältet.

| Marita Seitsalo

Kvinnor i science fiction-filmer granskades

– För att förstå religionen idag måste vi se också på populärkulturen, som ju är en rätt central del av mångas liv idag, säger Sofia Sjö.

| Tage Kurtén

Teologiska utmaningar i en postsekulariserad tid

Religionssociologerna pekar idag på att samhället blir mindre sekulariserat. Etiker har pekat på att moralisk diskussion fått ökad plats. Denna utveckling innebär en ökning av religiöst och moraliskt språk i offentligheten.