På svenska

| Björn Vikström

Vägen till prästämbetet

Det är många teologistuderande som i dag är oroliga inför framtiden. Kommer det att finnas jobb för mig den dag jag blir klar? Även om sysselsättningsläget för teologer ser litet ljusare ut än för många andra yrkeskategorier, är det ett faktum att arbetslösheten har stigit och kön till prästvigning vuxit allt längre.

| Anni Maria Laato

Bokanmälan: Justinus Martyren

Apologierna-och-martyriet - prm ingressiApologi för de kristna, Andra Apologin samt Justinus Martyrium, Översättning från grekiskan med inledning och noter av Sven-Olav Back, Artos 2014

 

| Sven-Olav Back

Dit där sankt Jakob aldrig satt sin fot

s200 sven-olav.backDet är en varm fredagskväll i Mansilla de las Mulas, 20 km öster om den stolta och sköna staden León. Vi har slagit oss ner för att inta något svalkande och för att samtala om dagens upplevelser.  Vi kom nyss från kyrkan där vi deltog i den heliga mässan och mottog den särskilda välsignelse som uttalas över pilgrimer. ”Oración de los peregrinos”, ”Pilgrimernas bön”, ringer fortfarande i mina öron: ”Sé para nosotros compañero en la marcha…” ”Var för oss en följeslagare under vandringen, en ledsagare i vägkorsningarna, styrka i utmattningen, en försvarare i farorna, ett härbärge under resan, skugga i hettan, ljus i mörkret, tröst i missmodet; skänk fasthet åt våra föresatser, så att vi, ledda av dig, friska och välbehållna når målet för vår vandring…”

| Eetu Kejonen

Sexuella minoriteter i kyrkan ur ett maktrelaterat perspektiv

KejonenDenna artikel tar upp hur sexuella minoriteter har blivit bemötta i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Det nutida kyrkliga sexualetiska fältet är splittrar och diskussionerna har gått höga. Den offentliga kyrkans representanter har visat förståelse och acceptans gentemot homosexualitet. Man kunde säga att därigenom har homosexualitet tilldelats nya, från tidigare gränsdragningar avvikande betydelser. Man kan tala om en meningskamp i vilken ny öppenhet, vissa gränsdragningar och kampen om tolkningsföreträdet (vilket kan exemplifieras med indelningen kyrkans officiella vs. kyrkans lokala makt) existerar sida vid sida.

Läs mer »

| Kristiina Huhtanen

Pro graduavhandling: Livet är Gud. Postmodern teologi granskad utifrån Don Cupitts nya trosbekännelse

Avhandlingens syfte är att genom analys komma fram till en helhetsbild av vad Don Cupitts nya trosbekännelse är och hur den skiljer sig från den apostoliska trosbekännelsen. Don Cupitt är…

| Carolina Lindström

”Nästa, granne och främling”: De tre abrahamitiska religionernas möte den 23 april 2014

Årets första religionsdialogforum med de tre abrahamitiska religionerna ordnades den 23.4.2014 vid Kyrkostyrelsen i Helsingfors. Detta möte samlar representanter från judiska, kristna och muslimska håll för att diskutera olika teman…

| Markus Hellsten

Bokanmälan: Blessed – A History of the American Prosperity Gospel

Boken Blessed – A History of the American Prosperity Gospel skrevs av Kate Bowler och gavs ut år 2013 av Oxford University Press. Bokens totala sidantal är 337. I korthet…

| Jan Edström

Kyrka-stat frågor ur minoritetskyrkligt perspektiv

Religionsfriheten är en universell individuell rättighet. Vill man granska kyrka-statfrågorna i vårt eget land ur minoritetskyrkligt perspektiv är det därför edstromIInaturligt att göra det med religionsfriheten som utgångspunkt. De statliga utredningarna på 1970- och 1980-talet resulterade inte i åtgärder som skulle ha lett till hållbara lösningar i kyrka-stat frågan, en konsekvent tillämpad religionsfrihet eller de religiösa samfundens likhet inför lag. Hit hörde olikheter i kyrkornas juridiska ställning, beskattningsfrågor, begravningsväsendet, religionsundervisningen, folkbokföringen, tystnadsplikten för att nämna några. Frikyrkorna påtalade regelbundet brister i lagstiftningen, utan att dock lyckas få någon ändring till stånd.

Läs mera »

| Pamela Slotte

Hur religiöst neutral måste en stat vara?

Den här artikeln redogör för hur det europeiska människorättsliga systemet ser på relationen mellan stat och religiösa samfund. Saken har varit föremål Slotteför debatt under de senaste åren. Ur ett europeiskt människorättsligt perspektiv har stater relativt vidsträckta möjligheter att organisera sina relationer till religiösa samfund på ett sätt som tar i beaktande historiska och nationella särdrag. En stat får bland annat upprätthålla närmare relationer med ett specifikt religiöst samfund så länge som den inte samtidigt diskriminerar andra religiösa samfund och den respekterar alla invånares fri- och rättigheter.

Läs mera »

| Peder Thalén

Ateismens fall – ett nytt tema i teologin?

Under en lång tid var religionens framtid ifrågasatt bland såväl filosofer som sociologer. Redan på 1800-talet, för att nämna några portalfigurer, Thalenformulerade Karl Marx en religionslös utopi och positivisten Auguste Comte tänkte sig att människans religiösa stadium hörde till det förflutna. Berlinmurens fall 1989 och framväxten av ett mångkulturellt samhälle i Västeuropa har bidragit till att detta framtidsscenario tappat sin trovärdighet. Inget talar därför längre för att religionen kommer att försvinna på det sätt som Comte och Marx såg framför sig. Frågan idag handlar mer om hur religionen kommer att gestalta sig i framtiden och vilken roll den kommer att ha i samhället.

Läs mera »

| Marcus Moberg

Kristen metallmusik: i gränslandet mellan traditionell religion och populärkultur

mobergMetallmusiken är utan tvivel en av vår tids mest omdiskuterade populärmusikformer. Metallmusiken har enda sedan sin uppkomst i början av 1970-talet utgjort föremålet för otaliga fall av moralism panik och, bland annat, beskyllts för att uppmuntra till extrem revolt, våldsamt och självdestruktivt beteende, sexuell promiskuitet och regelrätt djävulsdyrkan. Med tanke på detta kan det verka högst märkligt att något sådant som ”kristen” metallmusik existerar och överhuvudtaget någonsin uppkom. Men kristen metallmusik utvecklades trots metallmusikens allmänt dåliga rykte ändå redan så tidigt som i början av 1980-talet då kristna musiker bildade metallgrupper som Stryper, Leviticus och Messiah Prophet i det uttryckliga syftet att sprida det kristna budskapet i vad de ansåg vara den destruktiva ”sekulära” (dvs. icke uttryckligen kristna) metallmusikkulturen.

Läs mer »

| Sofia Sjö

Religion i nordisk film

sofia sjoReligiös tematik har sedan filmhistoriens början intresserat många nordiska filmskapare. Under stumfilmens tid gjorde dansken Theodor Dreyer stor succé med dramat La Passion de Jeanne d’Arc (1928) i vilken religiösa karaktärer spelade en central roll. Senare blev inte minst Ingmar Bergman känd för att behandla tro. Efter att under en tid ha varit ett mera ovanligt tema verkar religion idag åter engagera regissörer och publik. Sedan millennieskiftet har ett iögonfallande stort antal omdiskuterade filmer tagit sig an religion. Dessa filmer har också väckt forskarnas intresse och lett till en granskning av hur religion representeras i nordisk film och hur representationerna kan förstås.

Läs mer »

| Svante Lundgren

Dialog och konflikt i det mångkulturella Europa

Judar och muslimer lever numera nära varandra i flera västeuropeiska länder. Det finns en klar spänning mellan de båda grupperna och det har förekommit flera våldsamma incidenter. På ledarnivå görs dock stora ansträngningar för att överbrygga klyftor, skapa ömsesidig respekt och främja inte bara fredlig samlevnad utan också vänskaplig interaktion. Det hindrar dock inte att det på gräsrotsplanet fortfarande finns stort misstroende mellan de båda grupperna.

 

I mars 2012 dödade Mohammed Mera sju personer i Toulouse. En av hans attacker riktades mot en judisk skola där han dödade tre elever och en lärare. Det här är inte den enda attacken mot judiska mål i Frankrike som utförts av muslimska extremister. I länder som Frankrike, Storbritannien och Sverige förs statistik över hatbrott, däribland sådana som motiverats av antisemitism. De antisemitiska attackerna ökar varje gång situationen i Mellanöstern kärvar till sig. Och bakom attackerna står oftast muslimska ungdomar.

| Patrik Hagman

Konsten att ställa fel frågor. Om reduktion och konstruktion av etik och kristendom

Ett sätt att förstå den etiska diskussionen i moderniteten är som en lång rad försök att undvika svåra moraliska frågor. Det här gäller både den kantianska traditionen och den utilitaristiska traditionen. I båda fallen skapar man sätt att undvika ett konkret moraliskt problem genom att antingen hänvisa till plikt och överordnade moraliska principer, eller till någon typ av nytta.

| Pekka Linqvist

Israels tempelkult efter templets förstörelse

 

Då Jerusalems tempel förstördes år 70 e.Kr. upphörde offerkulten. Efter den här vändpunkten börjar den unga rabbinska rörelsen återuppbygga den judiska religionen på ett annat sätt och det hela kodifieras i skriftlig form i en omfattande rabbinsk textkorpus. Men vad tänker rabbinerna om tempelritualerna?

| Tage Kurtén

Teologerna har många nätverk

All kunskap är på något sätt universell, d.v.s. den bör vara förståelig för vem som helst (som tar sig besväret att sätta sig in i en fråga). All vetenskap är bl.a. därför öppen och internationell till sin natur. Det gäller också den akademiska teologin.

| Kalle Elonheimo

Calvins etik

Frågan om relationen mellan Calvins etik och den kalvinistiska etiken blev aktuell genom Max Webers berömda verk Die protestantische Ethik und Geist des Kapitalismus (1904). Hos Génève-reformatoren Jean Calvin (1509–1564) hittar man den universella rätten, naturrätten, som bakgrund till det etiska övervägandet. Grunden är Guds vilja. (Artikkelin lopussa suomenkielinen tiivistelmä.)

| Måns Broo

Om mannen som stängde in sig i sjutton år. Den hinduiska guruns karisma

Under nästan sjutton år isolerade han sig i ett litet rum, kom aldrig ut och vägrade att träffa en endaste människa. Han fick sin mat inskickad igenom en liten lucka, och samma väg skickade han ut sitt nattkärl.