Ungkyrkorörelsen och pingstväckelsen i Sverige – fanns det någon initial kontaktyta mellan de två väckelserörelserna?

Under 1900-talets första decennium uppstod två nya väckelserörelser i Sverige, ungkyrkorörelsen och pingstväckelsen. Ungkyrkorörelsen var en nationellt inriktad väckelserörelse med rötterna i Uppsala Kristliga Studentförbund (UKSF) 1908-09. Den medförde en nyupptäckt av Svenska kyrkan som ett Guds redskap för att nå det svenska folket med evangeliet. Pingstväckelsen kom till Sverige 1907. Den hade inga nationella målsättningar men innebar en nyupptäckt av den karismatiska dimensionen i Nya testamentet. Vilka kontaktytor fanns mellan dessa på ytan så olika rörelser? I denna artikel ska en sådan kontaktyta beskrivas, nämligen den gemensamma bakgrunden i anglosachsiska väckelser 1904-09 och i den internationella helgelse- och missionsrörelsen. Denna kontaktyta exemplifieras genom Robert Sundelin, vars upplevelser och anföranden i UKSF våren 1908 blev startpunkten för ungkyrkorörelsen.

Väckelsen i början av 1900-talet

Det första decenniet av 1900-talet var en period av väckelse. Ett andligt uppvaknande skedde i olika delar av världen och påverkade 1905–09 i allt högre grad universiteten. Väckelsen i Wales började 1904 och spred sig sedan i den anglosachsiska världen och gjorde sig kännbar vid universiteten i Cambridge och Oxford. Resultaten av väckelsen var bl.a. omvändelser i stora antal vid dessa universitet i samband med John Motts (1865-1955) evangelisationskampanjer och en ny glöd för världsmission. Mott var den internationella kristna studentvärldsrörelsens ledare. Två stora internationella studentkonferenser arrangerades i Liverpool (1908) och Oxford (1909), där världsmission var ett dominerande tema. 1910 arrangerades det stora världsmissionsmötet i Edinburgh. 1906 fick pingstväckelsen sitt internationella genombrott genom händelserna på Azusa Street i Los Angeles, vilket väckte stor uppmärksamhet med världsvida konsekvenser.

Den internationell helgelse- och missionsrörelsen

Väckelsen i Wales, studentvärldsrörelsens evangelisationskampanjer och pingstväckelsens uppkomst hängde samman genom den internationella helgelse- och missionsrörelsen som uppstått under 1800-talets senare del. En optimistisk förkunnelse om helgelse, tro, och mission förenade kristna med mycket olika kyrko- och samfundsbakgrund i en allianskristendom med världens evangelisering på programmet. En gren av den internationella rörelsen betonade också Andens dop och helbrägdagörelse. Alla dessa teman kom att föras samman i pingstväckelsen från 1906 och framåt. Före 1910 uppfattades dock inte något av detta samfundsskiljande och i Sverige formades pingströrelsen först under senare delen av decenniet. David Bundy har visat hur den internationella helgelse- och missionsrörelsen var en avgörande faktor för pingstväckelsens spridning och etablering i Sverige (Bundy 2009). Olika typer av pietism och baptism i Sverige anknöt till den internationella rörelsen och blev en grogrund för pingstväckelsen i landet. Intressant och tidigare ej uppmärksammat är att den kristna studentrörelsen i Uppsala anknöt till samma internationella rörelse.

Väckelsen i Wales 1904 följdes med intresse av många i Sverige. Den födde förväntan på väckelse även i hemlandet och utgjorde en del av det internationella sammanhang i vilket den kristna studentrörelsen i Sverige ingick under dessa år. Kontakterna med den kristna studentvärldsrörelsen, och dess optimistiska förkunnelse om helgelse, tro och mission, förmedlades till UKSF genom Robert P. Wilder, John Mott och Ruth Rouse, och genom att svenska studenter besökte de internationella studentkonferenserna i Liverpool och Oxford. Kontakterna med väckelsen i den anglosachsiska världen är märkbar hos de personer som står i centrum för det väckelseskeende som uppstår i UKSF 1908–09. Särskilt gäller detta skeendets centralgestalt, Robert Sundelin (1887-1944).

Robert Sundelin och ungkyrkorörelsens uppkomst

Robert Sundelin var son till professorn i kyrkohistoria i Uppsala, domprosten Robert Sundelin. Hemmet var under 1880- och 1890-talen en viktig andlig samlingspunkt i staden, präglad av lågkyrklig fromhet. Robert Sundelin d.y. växte upp med ett tidigt intresse för mission. 1906 började han studera teologi i Uppsala. Som predikobiträde i Östra Sallerups och Långaröds pastorat i mellersta Skåne under sommaren 1907 tog Sundelin starkt intryck av en där pågående kyrkotrogen pietistisk väckelse bland unga och äldre. Väckelsen kretsade kring kyrkoherde Viktor Rundgrens (1869-1936) kraftfulla förkunnelse och själavård, och ledde till fullsatta kyrkor (5–600 personer) och 2–300 deltagare i nattvardsgångarna. Rundgren blev senare kyrkoherde i Göteborg och biskop i Visby stift. Sundelins vistelse i Skåne avslutades med en resa till Köpenhamn där han såg »Zoologisk Have, Thorvaldsens Museum och Frue Kirke samt hörde tungomålstalaren, pastor Barratt, tala!». Thomas Ball Barratt (1862–1940) var en norsk-engelsk metodistpredikant som initierade pingstväckelsen i Norden. Pingstväckelsen var således känd i Skåne sommaren 1907 och intresse av att se vad det var fanns i kyrkliga väckelsekretsar. Rundgren lyssnade själv till Barratt, förmodligen i Köpenhamn, under hösten 1907 och kommenterade tungotal som förekom i gudstjänsten i brev till Robert Sundelin julen samma år:

Käre Broder! Jag ville gärna sända dig en hälsning från den gamla skröpliga prästgården i Sallerup, där allt går sin vanliga, hvardagliga gång. […] Barratt har jag hört för en tids sedan. Äfven tungomålstalande förekom. Språket föreföll mig diktadt, talades kraftigt med dansk brytning. Ingen uttydare.

Sundelin deltog tillsammans med fjorton andra svenska deltagare, varav flertalet från UKSF, i Student Volunteer Missionary Union’s konferens i Liverpool 2–7 januari 1908. Konferensen samlade sammanlagt 1400 studenter från cirka 150 länder. Sundelins beskrivning av konferensen visar att den gjorde ett stort intryck på honom. Den utgjorde en stark kontrast i förhållande till situationen i UKSF och de akademiska diskussionerna i Uppsala angående den historisk-kritiska bibelforskningen:

I Liverpool vid konferensen hörde jag aldrig teoretiska tvifvel e.d. ens omnämnas, men där såg jag en skara af unga män och unga kvinnor, för hvilka Jesus som den lefvande Herren och Frälsaren är en orygglig verklighet, och som i väldig tro på Honom och Hans Fader jublande gå att öfvervinna världen.

Sundelin uppfattade således den kristendom han mötte i Liverpool som fylld av missionsglöd och optimistisk tro. Konsekvensen blev att han distanserade sig från både den historisk-kritiska bibelforskningen och den lågkyrkliga biblicismen i Uppsala.

Sammanfattningsvis tog Sundelin del av flera olika samtida väckelseskeenden från sommaren 1907 till februari 1908: kyrkotrogen pietism i Skåne, pingstväckelsen i Danmark och till sist i Liverpool den internationella missionsväckelsen bland studenter. Allt detta utgjorde en omedelbar bakgrund när Sundelin under vårmånaderna 1908 gjorde mystika upplevelser där föreningen med Jesus Kristus och kallelse till nationell och internationell mission stod i fokus. Sundelin hade vid denna tid ännu inte fyllt 21 år. Den 15–22 mars genomgick han en rad upplevelser som gjorde ett bestående intryck i både hans eget och UKSF-studenternas liv. Han framträdde som en ung profet, vars budskap och personliga vittnesbörd blev en avgörande faktor för ungkyrkorörelsens uppkomst. I sina anföranden och i brev till biskop J.A. Eklund förenade Sundelin en stark personlig upplevelse av Jesus Kristus såsom levande och uppstånden med en missionskallelse:

[…] nu brinner barnets hjärta af längtan att Guds underbara evangelium om sin Son – för oss och i oss – skall utbasunas öfver hela jorden (Sverige först!) på det språk, som tiden skall förstå. Af en kvarlefva af Gustaf II Adolfs folk skall Gud göra åt sig ett utkoradt folk, ’ett folk af Konungar’, som ’skola lägga jorden under Guds och hans smordes fötter’.

Sundelins upplevelse hade mystika inslag, vilka sedan mynnade ut i en missionskallelse. När Sundelins framträdande ska bedömas, liksom den positiva receptionen av detta inom UKSF, måste de internationella kontakterna, medvetandet om de väckelser som nyligen timat i Wales och andra delar av den anglosachsiska världen tas i beaktande. Denna internationella bakgrund var gemensam för ungkyrkorörelsen och pingstväckelsen och här fanns således kontaktytan dem emellan. Spiritualiteten och missionsinriktningen hade liknande karaktär även om tungotal inte förekom vid ungkyrkorörelsens uppkomst.

 

Författaren Torbjörn Aronson är en svensk forskare (fil.dr., teol.dr.). Han disputerade 2008 för teologie doktorsexamen i kyrkohistoria vid Uppsala universitet med avhandlingen Den unge Manfred Björkquist. Hur en vision av kristendomens möte med kultur och samhälle växer. Just nu framförbereder han ett forskningsprojekt om skandinavisk pingstkarismatisk mission i Ryssland efter 1989.

 

För käll- och litteraturhänvisningar se

Aronson, Torbjörn: Den unge Manfred Björkquist. Hur en vision av kristendomens möte med kultur och samhälle växer fram. 2008

Bebbington, David: Evangelicalism in Modern Britain. A History from the 1730s to the 1980s.

Bundy, David: Visions of Apostolic Mission. Scandinavian Pentecostal Mission to 1935. 2009

Dayton, Donald: Theological Roots of Pentecostalism

Hendrickson, Grand Rapids, 1987, Franzén, Ruth: Ruth Rouse among Students. Global, Missiological and Ecumenical Perspectives, 2008

Tergel, Alf: Ungkyrkomännen, arbetarfrågan och nationalismen 1901–1911. 1969