Gudsbilder i Förändring – en antologi om nytolkning, vidareutveckling och framtidssyn av gudsbilder

Artikelsamlingen Gudsbilder i Förändring har sin grund i år 2022 konferens med samma namn. Boken utforskar bla. gudsbilders betydelse, funktion och inflytande med ett fokus på omvärdering, vidareutveckling samt nyskapande tillämpning.

Gudsbilder i Förändring innehåller ett brett spektrum av teologisk reflektion i formen av 23 artiklar från teologer och religionsvetare i Sverige och Finland. Boken är inte endast en kartläggning eller diskussion av redan existerande gudsbilder, utan projektet har en ”kritisk och existentiell angelägenhet att bereda väg för förändringar av gudsbilder så att de kan bli levande, komplexa och tilltalande tolkningsredskap för vår tid”. Bokens artiklar tangerar diametralt olika fenomen som bla. konst, klimat, konflikt och kön och behandlar ämnen som t.ex. schizofrena gudsbilder, blå teologi och Jesus som offer för sexuellt våld. Redaktörerna lyfter fram två centrala teman som återkommer i många av texterna: ifrågasättandet av människocentrerade gudsbilder med ett skifte till kosmocentriska gudsbilder, samt språkets tolkande roll i mötet med det gudomliga. I samlingen ryms texter runt både kristendom, judendom och islam.

Kultur, Konst, Teologi

Boken är uppdelad i fyra tematiska helheter där den första delen handlar om kultur, konst och teologi. Hit ryms bla. Laura Hellstens redogörelse för mötet mellan konst och vetenskap i kyrkorummet genom utställningen Et In Arcadia Ego samt spänningsfältet där ”konst, närvaropraktiker och plats samspelar med hjälp av en relationell gudsbild”. Niklas Nenzéns diskussion av schizofren bildkonst skissar upp bildliga uttryck innefattande existentiellt och estetiskt originella gudsbilder. Den text som tangerar judendomen är Maria Essungers teologisk-språkliga analys av Etty Hillesums dagböcker där individens existentiella ansvar gentemot medmänniska och Gud är ett återkommande tema.

Natur, Klimat, Apokalyptik

Bokens andra del fokuserar på natur, klimat samt apokalyptik och här finns bla. Hannah Hartells kall för teologisk avstigmatisering av hopplösheten i en tid präglad av klimatkris, samt Carola Nordbäcks bidrag om global vattenkris, djuptid och blå teologi. Nordbäcks artikel understryker vikten av långsiktiga, ansvarsfulla samhällsstrategier och erbjuder en omarbetning av vår syn på natur, vatten och människans roll inom skapelsen. Lina Langby och Oliver Li diskuterar panenteismens potential till att förändra gudsbilder; Li visar på paententeismen som ett kall att se Gud i allt som finns, Langby fokuserar på pantenteismens potential att bryta med patriarkala gudsbilder till förmån för mer relationella förståelser.

Religion, Konflikt, Dialog

Den tredje delen behandlar temana religion, konflikt och dialog och innefattar bla. två bidrag som tangerar islam; Tomas Axelsons analys av avbildningar av muslimer i filmer samt Mohammad Fazlhashemis diskussion av barmhärtighetens roll inom islam och beröringspunkten med teodicé i islams historia och nutid. Fazlhashemis artikel belyser också islamisk ekoteologi och synen på människans roll inom skapelsen som ansvarsfull förvaltare. Barmhärtighet figurerar också i Ulrica Fritzsons artikel som ett alternativ i försoningsprocesser där förlåtelse inte är möjlig. Barmhärtigheten säkrar att ”brottsoffers valmöjligheter inte omintetgörs i en existentiellt utmanande livssituation” i försoningsprocessen, och bevarar förlåtelsen från att mista sin innebörd genom att bli villkorad.

Politik, Kön, Exegetik

I den fjärde och sista delen behandlas politik, kön och exegetik. Hit hör bla. Cristina Grenholms och Maria Södlings argument för anknytningsteologiers värde i närheten till mänsklig livsupplevelse och bevarandet av den kristna fromhetstraditionens universella budskap: ”Traditionen måste dekonstrueras och rekonstrueras för att fortsätta fungera som den ska, alltså befriande”. Både Hanna Liljefors och Linn Marie Tonstad undersöker gudsbilders ursprung och mångbottnadhet; Liljefors analyserar bibliska gudsbilder i svensk offentlig debatt, och Tonstad för diskussionen till strukturell ojämlikhet, queerteologi och den Andre samt yrkar på att ta in gudsbilder som ”rör sig bortom en hastig uppdelning i för eller mot, bra eller dålig, önskvärd eller oönskad”. Carina Sundberg utforskar födandet som en underutnyttjad kristen bild och dess eskatologiska värde i en tid av klimatkris.

I centrum för kristen tillbedjan hänger en brutalt misshandlad, traumatiserad och våldsutsatt människokropp som rymmer inkarnationens mysterium

Människokroppen och miljöfrågorna

Flera teman återkommer genom bokens olika delar utöver redaktörernas ovannämnda kristalliseringspunkter av språk och kosmocentrism; tankar och teori runt klimatkris och naturresurser både i kristet och islamiskt perspektiv, människokroppen och förkroppsligande som underlag för teologisk reflektion, upplyftande av marginaliserade perspektiv samt ett vidgande av det teologiska fältet genom mångvetenskaplig analys. Framför allt ger fokus på människokroppen ett säreget utrymme för diskussionen runt anknytningsteologiers betydelse samt öppningar för bla. feministisk teologi och queerteologi. Kroppen blir också den miljö som rymmer både gudomligt och mänskligt trauma; Katja Stroeven skriver i sin artikel om synd och trauma: ”I centrum för kristen tillbedjan hänger en brutalt misshandlad, traumatiserad och våldsutsatt människokropp som rymmer inkarnationens mysterium”. Också Fredrik Portin behandlar detta ämne i sin artikel om Jesus som utsatt för sexuellt våld i samband med korsfästelseförloppet och sålunda som en tröstande medvandrare för offer för sexuellt våld. De miljö- och klimatcentrerade texterna å sin sida erbjuder en nyttig och aktuell omvärdering av människans plats inom skapelsen och hens förvaltande av livsnödvändiga resurser såsom vatten.

Bokens bredd ger många nya impulser till vidare teologisk begrundan runt gudsbilders verkan på individ- och samhällsnivå. Boken introducerar också läsaren till teologiska områden och synvinklar som faller utanför det traditionellt sett normativa, och visar på teologins existentiella potential att beröra frågor också utanför det rent religiösa. Gudsbilder i Förändring erbjuder ett underlag för ett fortsatt undersökande av våra existerande gudsbilder och hur de kan förvandlas till mer inklusiva och vidare berörande, samt hur gudsbilder kan hjälpa oss att ta oss an de utmaningar som vi som mänsklighet står inför idag.

Tomas Axelsson, Maria Essunger, Michael Nausner, Susanne Wigorts Yngvesson (red.): Gudsbilder i Förändring. Verbum 2024.