Kristendom ger en ny referensram för livet efter flykt

Varför är religion en grund för asyl? Och hurdana frågor uppstår när asylsökanden och asylmyndigheter har olika syn på religionens natur? Vad är det som motiverar asylsökande till att konvertera?

I den här texten öppnar jag upp hur asyl och konvertering hör ihop. Jag beskriver också religion som grund för asyl i allmänhet, skildrar de teologiska frågor som aktualiseras när en myndighet ska ta ställning till religiösa frågor i asylprocessen, och till slut presenterar jag hur några asylsökande själva resonerar kring sin konvertering.

Religionsfrihet en hotad rättighet i världen

Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna deklarera att varje människa har ”rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning”.

Trots tanken om religionsfrihet som en grundläggande mänsklig rättighet, lever majoriteten av världens befolkning i länder där religionsfrihet begränsas antingen av statliga aktörer eller av andra grupper i samhället. Speciellt i Mellanöstern, därifrån många asylsökande kommit till Finland, är religiösa restriktioner och fientlighet på hög nivå.

Förenta Nationernas (FN) flyktingkonvention från 1951 tryggar skydd också för dem som förföljs på grund av sin religion. Artikeln definierar vem som är en flykting och har rätt till asyl: en flykting är en person “som flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av — religion, — och som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet”. (författarens kursivering)

Att en person är rädd för förföljelse i sitt ursprungsland på grund av sin religion är alltså en av de fyra grunder som FN:s flyktingkonvention listar som grund för asyl, vid sidan av tillhörighet till en viss samhällsgrupp, politisk uppfattning, eller ras. En välgrundad fruktan för förföljelse på grund av dessa orsaker är ett grundläggande krav för asyl. Att få asyl är alltså inte bunden till någon viss religion utan till hotet som religionstillhörigheten kan utgöra.

Religiösa extremismen och nationalismens uppgång har lett till religiös förföljelse

Flyktingkonventionen skapades efter andra världskriget. Det är tydligt att förintelsen påverkat konventionens innehåll genom att man ville inkludera förföljelse på grund av religion som en av grunderna för flyktingstatus. Förintelsen, likaså statlig förföljelse av religioner i Sovjetunionen och öststaterna, är alltså den historiska kontexten för religion som asylgrund i konventionen. Idag är situationen en annan, och det är inte längre totalitära stater som primärt utövar religiös förföljelse. I stället är det den religiösa extremismen och nationalismens uppgång som har lett till religiös förföljelse.

När flyktingkonventionen utarbetades var det allmänt förstått vad religion i konventionen betydde. Sedan dess har det dock blivit svårare att avgöra när man borde bevilja asyl på grund av religion. Ett tydligt exempel på problematiken är asylsökande i Finland som konverterar från islam till kristendom.

Problematiskt religionskoncept

En grundläggande svårighet med de konverterades asylprocesser är att de har konverterat i Finland, alltså efter att ha lämnat sina hemländer. Då är det också omöjligt att ha bevis för upplevd religiös förföljelse. I brist på bevis för förföljelse koncentrerar man sig i asylprocessen på hur trovärdig konverteringen är, och försöker bedöma om den kan ge upphov för förföljelse i framtiden. Asylmyndigheterna måste ta ställning till vad som är en trovärdig konvertering. Ställningstagandet innehåller implicita bedömningar om vad som är äkta kristendom. Denna koppling mellan trovärdig konvertering och en mera allmän syn på kristendom blir tydligt i följande citat från ett negativt asylbeslut:

Du har upprepat flera gånger att den islamska religionen uppmuntrar människor till våld och att kristendomen är en bra religion. Du har berättat att för dig det viktigaste [i kristendomen] är ärlighet och godhjärtenhet. Dessa är dock saker som är inte endast utmärkande för kristendomen utan de är abstrakta uttryck med anknytning till vardagslivet.

(Irak 5/2017) författarens översättning

I citatet kan man se en grundläggande skillnad mellan asylsökanden som ser att det viktiga i kristendomen är värderingar som vägleder hur man lever tillsammans och mellan migrationsmyndigheten som ser dessa värderingar vara till sin natur icke-religiösa vardagliga uttryck. Detta är ett exempel på hur Migrationsverkets trovärdighetsbedömning konstruerar en viss teologisk förståelse om kristendomens natur. Denna implicita teologi påverkar hur trovärdig asylsökandes konvertering bedöms. I det här fallet är betoning på den sociala och etiska dimensionen av religion en aspekt i processen som leder Migrationsverket att komma till följande slutsats om asylsökanden:

Migrationsverket anser att din berättelse om konverteringen till kristendom inte är trovärdig. Migrationsverket konstaterar ytterligare att livet enligt din nya övertygelse inte kräver sådan konfessionalitet eller offentlig verksamhet, som kunde utsätta dig för fara från myndigheternas sida i ditt hemland.

(Irak 5/2017) författarens översättning

Migrationsverket bedömer alltså konverteringen som icke-trovärdig och därav kräver det inte heller religiös utövning som skulle utsätta personen för fara i sitt hemland.

Asylsökande betonar religionsfrihetens roll i sin konvertering

Från föregående citat framgår det tydligt att Migrationsverket och asylsökande inte nödvändigtvis har likadan syn på kristendom och konvertering. Det är viktigt att förstå bättre de konverterade och därför är min nuvarande forskningsuppgift att utreda hur asylsökande själv talar om sitt liv i Finland och hur dom blev kristna. Jag har intervjuat sex personer som har kommit till Finland som asylsökande och som konverterat till kristendom efter att asylprocessen påbörjats i Finland. Personerna har kommit från Nordafrika och Mellanöstern.

Vems tolkning av religion får företräde i asylprocessen när konversionens trovärdighet bedöms?

En aspekt som framträder som viktig i flera intervjuer är religionsfrihetens roll i konverteringen. Alla informanter betonar att de i sina tidigare hemländer inte kunde fatta självständiga val angående sin religion. De berättar till exempel om hur de inte kunde ifrågasätta islam eller ha tillgång till information om andra religioner. Efter ankomst till Finland märkte de intervjuade att det var möjligt, vilket var betydelsefullt för dem, och de ville utnyttja denna möjlighet. Jag tolkar detta såsom att religionsfriheten har gett de intervjuade möjlighet att utöva sitt aktörskap på religionens område. Konverteringen kan ses som en manifestation av detta aktörskap.

Det intressanta är att i intervjuerna verkar flera informanter koppla ihop kristendom och religionsfrihet. Min nuvarande tolkning är att informanterna verkar se religion som något som reglerar etik och socialt liv. Att det råder religionsfrihet i Finland är alltså en följd av de värderingar som finns i kristendom. Flera informanter lyfter speciellt upp den hjälp och vänliga bemötande som de fått från kristna redan innan sin konvertering som något som har fått dem själva att bli intresserade av kristendomen. Enligt deras tolkning återspeglar det goda bemötandet en kristen värdegrund som också kan ses i den finländska kulturen och i religionsfriheten. Kristendom har alltså gett en ny och meningsfull referensram för livet för dessa asylsökande varav många också förhållit sig kritiskt till sina gamla hemländer och dess religiösa system. Frågan som återstår är vems tolkning av religion får företräde i asylprocessen när konversionens trovärdighet bedöms.

Kirjoittaja

Källor:

Musalo, Karen: “Claims for Protection Based on Religion or Belief: Analysis and Proposed Conclusions.” 16 International Journal of Refugee Law. 165, 2004. https://repository.uclawsf.edu/faculty_scholarship/563

FN: Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Bryssel: UNRIC Brussels, 2008. https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf

FN: 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning. https://web.archive.org/web/20090920052949/http://www.unhcr.se/SE/basic_facts/pdf/1951swe.pdf

Blumgrund, Ilona: “Credibility assessment of religious conversion in the asylum process: A theological analysis.” Studia Theologica, 76 (2), 2022. https://doi.org/10.1080/0039338X.2022.2157479

Blumgrund, Ilona; Lydén, Hilkka; Leminen, Alina: ”Migrin teologia turvapaikkapäätösten valossa.” Diakonian Tutkimus. 2, 2022. https://doi.org/10.37448/dt.112493