Forskningsdagarna i teologi och religion 2024 – Session: Religion, kön och sexualitet i kristendomens historia

Lyssna på artikeln:

Forskningsdagarna öppnades denna gång i ett soligt, vårligt Åbo. Konferensen bjöd på ett brett program av sessioner och en mängd intressanta keynote-tal. Jag tog chansen att följa med sessionen ”Religion, Gender, and Sexuality in the History of Christianity” och bekanta mig med nya forskningsprojekt. I sessionen fick vi höra från fem forskare från Södertörns Högskola, Åbo Akademi och Östra Finlands Universitet vars arbeten tangerade kön och sexualitet inom ett religiöst ramverk.

Två av framförandena hade ett gemensamt tema i att de på olika vis behandlade ämnet menstruation; Sara Högberg forskar vid Åbo Akademi och presenterade sitt projekt Living with Menstruation and a Christian Faith där hon undersöker hur den förkroppsligade livsupplevelsen via menstruationscykeln och den personliga kristna tron kan påverka varandra. Intresset för forskning runt menstruation kan ses som en följd av en avstigmatisering som skett runt ämnet de senaste åren. Forskning kring kvinnors subjektiva upplevelser, som i Högbergs projekt, är också ett tecken på en acceptans av nya röster och synvinklar inom forskningen.

Det andra forskningsarbetet om menstruation var Lena Roos A Yiddish Annunciation Story. Purity and Promises in 16th Century Poland. Roos är religionshistoriker och professor vid institutionen för historia och samtidsstudier vid Södertörns Högskola i Sverige. Hon berättade om sin forskning runt en polsk berättelse ur Seder Mitzvot Nashim, (utkommen år 1577) som ingår i fromhetslitteraturgenren på yiddish riktad till judiska kvinnor. Skrifter som denna ämnade att genom berättelser vägleda kvinnor i hur de bäst skulle leva ett fromt liv.

Berättelsen som Roos presenterade handlade om det rituella reningsbadet efter menstruationen i mikveh, badhuset för kvinnor, samt vikten av att behålla det renade tillståndet efter badet. Enligt denna renlighetstradition var det viktigt att den första person den nybadade kvinnan såg var en from jude, för man tänkte att denna personens egenskaper kunde överföras till kvinnans kommande barn. I berättelsen träffar kvinnan gång på gång representanter för orenhet då hon lämnar badhuset, bla. en åsna och en spetälsk. Till slut ber kvinnan till Gud om hjälp och får en änglavisitation från Metatron där hon lovas en son. Roos pekar på berättelsen som ett möte mellan judendom och kristendom i bebådelseberättelsetemat oh kallar den ”en bebådelseberättelse på yiddish”. 

Johanna Tykkyläinen från Östra Finlands Universitet gav en presentation om kyrkofader Augustinus. Tykkyläinen skrev sin avhandling om Augustinus och undersöker hans människosyn och hans förhållande till sexualitet. ”Augustinus var retoriker”, påminner Tykkyläinen, ”och han uttrycker sig sålunda ofta på ett kraftfullt sätt med målet att väcka åhörarens känslor”. I sin presentation diskuterade Tykkyläinen Augustinus syn på frågor som ”vad är en fallen människa?”, själens och kroppens inbördes förhållande och skilda egenskaper samt hans syn på sexualitet före och efter omvändelse till kristendomen.

Några intressanta tankar från Augustinus som Tykkyläinen tog upp var bla. att sexuellt beteende inte endast var en ohjälplig impuls från libidot utan krävde människans medvetna medgivande, och att en oförmåga till ett liv i celibat var ett gott skäl till att ingå äktenskap, även om sex inom äktenskapet endast skulle utövas i fortplantningssyfte. Tykkyläinen beskriver Augustinus syn på sexualiteten som något holistiskt hos människor; den är inte endast begränsad kroppen utan innefattar också människans själ och sinne.  I Augustinus syn tillhör sexualitet heller inte endast män. Augustinus erkänner också libidot som något allmänmänskligt och en möjlighet till variation i libido hos olika individer, enligt Tykkyläinen.

Salmesvuori diskuterade också hur historieforskare med tiden kunde ändra på och nyansera sin syn på kön och därmed inkludera en mångfald av tolkningar i sin forskning, däribland läsningar som bekräftar transidentiteter och queer historia

Slutligen hörde vi Heidi Jokinen och Päivi Salmesvuori från Åbo Akademi presentera sin rapport om könsvarians inom klosterväsendets historia. Jokinen och Salmesvuori lyfte fram icke-normativa berättelser och hur de kan ses som möjligheter till en mer nyanserad historietolkning; de gav exempel på icke-normativ könsperformativitet genom berättelser av munkar som sedermera visat sig vara födda till det kvinnliga könet. En central person i presentationen var Josef av Schönau, en munk som levde på 1100-talet som efter sin död visade sig inneha kvinnliga könsorgan. Jokinen och Salmesvuori pekade på att Josef av Schönau inte på lång väg var ett ensamt fall; det finns många liknande berättelser rapporterade genom historien.

Salmesvuori diskuterade också hur historieforskare med tiden kunde ändra på och nyansera sin syn på kön och därmed inkludera en mångfald av tolkningar i sin forskning, däribland läsningar som bekräftar transidentiteter och queer historia. En central fråga i presentationen var vad man som forskare kan och ska göra med dessa berättelser och deras tolkningsmöjligheter. Salmesvuori presenterade en möjlighet i att se på berättelserna som ”något som tillhör mänskligheten” – en syn som sträcker sig utöver de förståelser som vi har idag och som framför allt ser och erkänner individen. En av Jokinen och Salmesvuoris centrala poänger med forskningen är att ”historien är av betydelse också idag”. Jokinens intresse för ämnet grundar sig på fascinationen över ”de många möjliga tolkningar som finns tillgängliga för oss”.

Sessionen om religion, kön och sexualitet inom kristendomens historia var kompakt, mångsidig och full av nya frågor och tankespår. Stämningen var fokuserad men också informell och lättsam, och åhörarna hade möjlighet att komma forskarna nära med både frågor och kommentarer. Sessionen var en upplyftande och tankestimulerande avspark för resten av teologidagarnas breda och fullspäckade program.