Kroppen, konsten och teologin

Detta temanummer har som sin utgångspunkt konst och teologi. När man bjuder in dans till en sådan diskussion, problematiseras fältet väldigt snabbt.

Inte, som många kristna kanske tror idag, för att dansen skulle ha varit fördömd genom kristendomens historia. En sådan syn är en relativt ny företeelse. Istället aktiveras helt andra frågor. För att förstå sig på dansens ”väsen” behövs nämligen en annan människo- och verklighetsuppfattning än den nu ofta rå-dande västerländska ”moderna” synen på ett mekaniskt och sekulariserat universum. (Jag leker här med sekulärt i motsats till sakralt på ett sätt som återfinns hos Charles Taylor.)

Verklighetsuppfattning och människosyn

Det är själva uppdelningen och åtskillnaden mellan konst och teologi som blir ifrågasatt. I den tidiga grekiska filosofin, precis som i kristendomens judiska rötter och många lokala andliga traditioner som ännu är levande idag bland grupper som på engelska kallas för indigenous communities , gjorde man ingen åtskillnad mellan praktiker ur vilka skönhet, profetiska tilltal (rättvisa) och tillbedjan strömmade ut. (Jag väljer att tala om indigenous communities för att svenskans natur- och urfolk båda klingar väldigt illa med sin inbyggda social- darwinistisk kultur och människosyn där dessa människors traditioner antingen exotifieras eller klassifieras som ”primitivare” och utdöende fenomen.) Istället talar t.ex. ikonteologen Johannes av Damaskus (676–749) Johannes Damaskenos om att själva pigmenten, materian som färgerna i ikonens tillblivelse härrör sig från, vibrerar med Guds energier på olika sätt. Likaledes vibre-rar Ordet, i vårt kött – i våra ben, muskler och leder – i och med Inkarnationens myste-rium . Dansens unika väsen är just det, att där kombineras relationen till skapelsen, kroppsligheten, rörelsen och stillheten på ett sätt där hela människan aktiveras men väldigt få spår lämnas kvar av detta i tid och rum.

Om man däremot vänder på uppfattningen om hur verkligheten fungerar, genom att antingen se på det faktum att Bibelns ord kallar människorna till att fungera som präster, medskapare och vårdare av skapelsen – att lyfta fram och helga materia som en gåva inför Gud – blir vårt kroppsliga uttryck helt centralt. Det är också av denna anledning som det i den tidiga kyrkan och under medeltiden var oerhört viktigt att definiera vilken sorts dans och lek som uppmunt-rades att vigda och ovigda medlemmar i kyrkan skulle hålla på med.

 Dans är ett kraftfullt uttryck och när kristendomen tappat kontakten till denna dimension av vårt socio-ekologiska varande kan vi också komma att skada oss själva och andra

Kroppens etiska dimension

Ett annat sätt att förstå dansens unika inslag, är att tänka på det ur dagens kvantfysiska partikelsfvärs teorier. Där skriver t.ex. Karen Barad att all materia är samman-länkad på ett sådant sätt att hur vi handlar, rör oss, vad vi berör och berörs av påverkar inte bara oss själva, utan även hela skapelsen vi är delaktiga i. Detta placerar dansen som uttrycks-form i ett unikt etiskt perspektiv. Den som dansar, bär enligt José Gil på förmågan att forma, inte bara tid och rum utan också människors emotionella och andliga tillstånd. Dans är ett kraftfullt uttryck och när kristendomen tappat kontakten till denna dimension av vårt socio-ekologiska varande kan vi också komma att skada oss själva och andra.

Materians och människornas koloniala sår

Walter D. Mignolo talar om att människor i västerlandet bär på ett kolonialt sår för att vi valt att spjälka verkligen i tu, dela upp människor och företeelser i oss och dom, himmelsk och jordiskt, andligt och sinnligt, kropp och själ, teori och praktik osv. När vi följer dansens kristna tradition, märker vi att denna dualism har inte alltid funnits där. Såren upp-stod i och med kolonialiseringen av ”den andre”, behovet av att teologiskt rättfärdiga och förankrat rovdriften av mark och ”natur” med hjälp av att framställa västerländska uppfatt-ningar som universella och mer framstående än andra sätt att vara i världen. I det här kultur-imperialistiska paketet ingår en uppfattning som överbetonar text-bundna traditioner och historieskrivning, synbundna upplevelser framom andra sinnesintryck, stillhet och språk-centrerad kognition framom rörelse och de ordlösa erfarenheterna, entydighet, kontroll och kategorisering istället för flerdimensionalitet, öppenhet och mångbottnade uttryck.

Möjligheter till nytt teologiskt tänkande och handlande

Och ena sidan skriver Mignolo och Gloria Andaluz, att moderniteten och kolonialiseringen av inte bara vår värld utan våra tankestrukturer och vetenskapssyn, är så stark att det är svårt att existera i västerländska samhällen utan att ha dessa synsätt ingrodda i oss. I boken Halla Helle pratar Niilas Holmberg om en sorts kolonial schizofreni som uppstår ifall vi vill navigera verkligheten med andra premisser än de västerländska. Andaluz talar samtidigt om att det är möjligt att uppfatta ”sprickor” i världsbilden och genom att vistas mer i dessa gränsområden kan vi medverka till att hela världen börjar krackelera. Vidare skriver Mignolo att det sätt som vi kan delta i en sådan omställning, är genom att praktisera andra sätt att känna och förnimma världen på. Dessa inkludera praktiker av dans, poesi, matlagning, varseblivelse och musice-rande där vi flyttar oss in i ett annat sätt att vara i världen.

Det är i denna skärningspunkt som jag uppfattar att vissa sorters dansteologi bär på potential att bidra med någonting väsentligt till det samhälle vi idag är delaktiga i. Samtidigt skriver, bl.a. Sarah Coakley att det är omöjligt att stiga in i ett sådant teologiskt bygge, utan att först låta sig avskalas av den heliga andens transformerande verkan på våra sinnesintryck och vår självförståelse. Det är mot en sådan theo-poetic artistic intervention som pågående dansteol-gisk forskning i bästa fall kan syfta till.

Kirjoittaja

Källor för vidare läsning:

Anzaldua, G. (1987). Borderlands – La frontera : the new mestiza. (Aunt Lute Book Company)

Barad, K. (2007). Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning. (Duke University Press)

Chaganti, S. (2018). Strange Footing: Poetic Form and Dance in the Late Middle Ages. (University of Chicago Press)

Coakley, Sarah, 2015. ’‘Knowing in the Dark: Sin, Race and the Quest for Salvation Part 1: Transforming Theological Anthropology in a Théologie Totale’’, The Princeton Seminary Bulletin, 108-122.

Dickason, Kathryn. 2020. Ringleaders of Redemption: How Medieval Dance Became Sacred. (Oxford University Press)

Drury, Lindsey. 2022. ’What’s in a Name? Somatics and the Historical Revisionism of Thomas Hanna.’ in Dance Research Journal 52 (1) April 2022, 6-29.

Geurts, Kathryn L. (2002) Culture and the Senses : Bodily Ways of Knowing in an African Community (University of California Press)

Hellsten, Laura. 2021. Through the Bone and Marrow: Re-examining Theological Encounters with Dance in Medieval Europe. (Brepols)

Hellsten, L. (2023) Dance as a liberating practice into divine darkness? : A systematic theologian re-reads Philo of Alexandria’s descriptions of dance. postmedieval. Special issue: Legacies of medieval dance .doi:10.1057/s41280-023-00284-0

Holmberg, Niilas (2021) Halla Helle (Gummerus)

Holms, B. (2017) Joy Unspeakable : Contemplative Practices of the Black Church (Fortress Press)

Isar, N (2011) XOPOC: The Dance of Adam, The Making of Byzantine Chorography. The Anthropology of the Choir of Dance in Byzantium (Alexandros Press)

Jennings, W. J. (2010). The Christian imagination: Theology and the origins of race. (Yale University Press)

Junka-Aikio, L. N., Jukka and Veli-Pekka Lehtola (Ed.). (2022). Sámi Research in Transition : Knowledge, Politics and Social Change. (Routledge)

Mignolo, W. D. W., Catherine E. (2018). On Decoloniality : Concepts, Analytics, Praxis. (Duke University Press)

Pentcheva, Bissera V. (2023) Chiasm in choros: The dance of inspirited bodies postmedieval. Special issue: Legacies of medieval dance

Porsanger, J., & Guttorm, G. (2012). Working with traditional knowledge: communities, institutions, information systems, law and ethics.

Taylor, Charles. 2007. A Secular Age. (The Belknap Press of Harward University Press)