”Jag vill inte tala i tungor, jag vill tala om mänskliga rättigheter” – unga vuxna mellan religion och livsåskådning

Hur ser ungas religiositet ut idag? Och vad kan man lära från en studie av den?

Projektet Young Adults and Religion in a Global Perspective (YARG) fokuserade ungas religiositet i ett stort antal länder, men det handlade inte om unga vuxna som sådana. Unga vuxna sågs mera som en möjlighet till att förstå samtida religiositet bättre. De har ofta sociala och kulturella resurser som ger dem tillgång till en bredd av influenser. Och som Peter Beyer skriver äger de en reflexiv subjektivitet som kommer till uttryck i hur deras ”religiösa identiteter överlappar det glokala sammanhang i vilket de utövas, ett sammanhang som förstärker och sannolikt möjliggör den mångfald de uppvisar” (Beyer 2019, 280).

För att bekanta sig med resultaten från YARG hänvisar jag till volymerna The Diversity of Worldviews among Young Adults (Nynäs et al., 2022), Digital Media, Young Adults and Religion (Moberg & Sjö, 2020) och Researching Global Religious Landscapes (Nynäs et al., 2024), specialnumret “Introduction: Theorizing Religious Socialization” (Klingenberg & Sjö, 2019) samt artiklarna “Putting a Q into the study of religions” (Nynäs 2022) och “The Faith Q-Sort” (Nynäs et al., 2021). Här vill jag främst göra några allmänna iakttagelser från YARG, och vad vårt projekt fick mig att tänka om själva grundfrågan dvs. att forska i och förstå religion idag.

Unga vuxna från flera länder ingick i vår forskning: Ghana, Indien, Israel Kanada, Kina, Finland, Peru, Polen, Ryssland, Sverige, Turkiet och USA. Att forska i religion tvärkulturellt är krävande. Olika kontexter kan kräva olika ansatser och det är utmanande att hitta ett fokus som självklart äger tvärkulturell giltighet. Det här försvåras av att studiet av religion har formats av och är rotad i forskning i väst. För YARG gav blandad metod och speciellt David Wulff’s (2019) nya metod Faith Q-sort (FQS) mervärde. FQS är ett nytt verktyg för att identifiera större mönster av religiositet i kontrast till att förlita sig på enkla enskilda mätare. Metoden ger bättre lyhördhet för hur religion gestaltas av individerna själva. När den används som del av blandad metod kan samma sak granskas från olika håll.

När vi analyserade FQS datan ur ett fågelperspektiv kunde vi identifiera fem distinkta sätt bland unga vuxna att vara ’religiös’: Sekulära humanister, Aktivt övertygade troende, Icke-engagerade traditionalister, Andligt orienterade eller Icke-engagerade liberala. Här finns inte utrymme att beskriva typologin i detalj på det sätt som FQS ger möjlighet till, men jag skall göra några allmänna iakttagelser. 

Trots att vi kan identifiera fem typer som är distinkta sinsemellan kan de också ses som två skilda familjer: Typerna Sekulär humanist, Andligt orienterad och Icke-engagerad liberal är positivt korrelerade och bildar en mera sekulär familj, medan Aktivt övertygad troende och Icke-engagerad traditionalist är positivt korrelerade sinsemellan (och saknar en positiv korrelation till de sekulära typerna) och framträder som religiösa. Att vara religiös eller sekulär är med andra ord fortfarande en meningsfull indelning för många unga vuxna idag. Vår enkät bekräftade också att de här två familjerna tenderar ha olika grundvärderingar. Universalism, välvillighet och självbestämmande är mera typiska för de sekulära och uttryck för grundkategorin öppenhet. De religiösa står i högre grad närmare motpolen bevarande som kommer till uttyck i ett värnande om tradition, makt och konformitet. Skiljelinjen religiös-sekulära samspelar alltså med den värderingsmässiga skiljelinjen bevarande-öppenhet, grundkategorier i Schwartz teoretiska modell (2017). Det här förstärks av att familjerna är delade i fråga om andra attityder och tenderar se olika på t.ex. abort och samkönade relationer.

Att ta ett fågelperspektiv är som att måla med få färger och grov pensel. Helheten är sällan lika enkel. Ett direkt exempel på det här är Icke-engagerade liberala. De är för upptagna av annat i sitt liv för att engagera sig i’större frågor om livet’ och ser sig inte som religiösa, sekulära eller andliga, med undantag för när situationen kräver det av dem. Den här typen utmanar vår tendens att placera alla människor i endera kategorin religiös eller sekulär.

Det finns också stora nationella och kulturella skillnader som ofta spelar ut strävanden till allmänna påståenden. Q-metod är i grunden kvalitativ och används på ett litet sampel: dess validitet bygger inte på representativitet. Ett stort sampel och komparativa ansatser kan ändå ge ett mervärde också när man använder sig av Q-metod. I YARG kunde vi se att antalet typer varierade när vi gjorde landsvisa analyser. I vissa länder (Finland, Peru och Sverige) fann vi en enklare typologi av tre typer som återspeglade tredelningen sekulär, religiös och andlig även om det fanns viktiga skillnader i hur de kom till uttryck. I andra länder fann vi upp till åtta typer. Även här återspeglades karaktäristika för att vara religiös, andlig och icke-religiös, men i olika grad och med ännu större olikhet i uttryck. Som helhet uppvisade dessa typer vid närmare granskning ett slags tema med variationer, men med en påtaglig diversitet. Man kan med musiktermer säga att andra genrer och orkestreringar spelade in och krävde lyhördhet av forskaren. Ibland fanns även inslag av dissonanser det vill säga typerna kunde omfatta vad vi i relation till ’rena typologier’ tenderar att se som motstridiga eller oförenliga element.

Det här visar att vi behöver granska hur vi förstår de kategorier och typologier vi använder. De har å ena sidan en grundläggande roll i vetenskap och i vår dialog om världen, men å andra sidan tenderar de idag att tömmas på betydelse på grund av den sammansatta karaktär de är förknippande med. Det kräver begreppslig försiktighet av oss och istället för att tänka i termer av strikta kategorier kan Ludwig Wittgensteins term ”familjelikhet” (Wittgenstein 1998) erbjuda ett vettigt alternativ. Det fångar in det dynamiska spelet av tema och variationer som vi fann i YARG: hur olika positioner bestäms av överlappande gemensamma drag eller dimensioner som återkommer utan att alla dessa nödvändigtvis är centrala för alla variationer. Den här typen av begreppsliga nyanser kan göra skillnad och vi behöver en fortsatt begreppslig diskussion om våra centrala begrepp för att de skall vara relevanta.

När unga vuxna i dag återtar sin religion kan det i grunden handla om något helt annat än vad det först framstår som.

När vi lämnar fågelperspektivet och zoomar in framträder andra saker. Det här kan också exemplifieras med typen Sekulär humanist, som var framträdande i vår studie och som många unga vuxna identifierade sig med. Enkäten bekräftade också att de själva såg sig som del av en process där steg tas bort från religion: de bedömde sig som mindre religiösa än den familj de växte upp i. Samtidigt visar inslag från intervjuerna att en sådan hållning kan rymma öppenhet för andlighet och religion och enkäten och att unga vuxna idag kan tänka om sig själva som att de har multipla identiteter: de kan både vara religionslösa och tillhöra en religiös tradition. Det här visar att vi förlorar något viktigt i vår förståelse av samtida religiositet om vi stannar vid en numerär aspekt. Det är otillräckligt att peka på att den ena eller andra typen är växande eller krympande. Vilken karaktär har det vi studerar när vi tittar närmare? Vad får mera utrymme när något annat minskar? När unga vuxna i dag återtar sin religion kan det i grunden handla om något helt annat än vad det först framstår som. På motsvarande sätt är termen ’religionslös’ ofta tom och missvisande. I vår studie kunde religionslöshet handla om att ekologisk aktivism formar ens levda verklighet eller att man ”vill inte tala i tungor, man vill tala om mänskliga rättigheter”, som en av våra respondenter förklarade. 

Unga vuxnas religiositet är mångdimensionell, sammansatt och öppen, den karaktäriseras av heterogenitet och rörlighet, och formas som en levd verklighet i gränslandet mellan universella allmänmänskliga förutsättningar samt specifika kontexter och livsmiljöer. Det var därför viktigt i YARG att använda metoder som dels var känsliga för tvetydigheter, flytande gränser och samtidigheter i hur religiösa subjektiviteter formas, dels kunde ge en grund för systematiska komparativa ansatser. Vi kunde se att väl avvägd blandad metod var en viktig förutsättning.  Forskningen i religion är rik på metoder och blandad metod ger mera nyanserade data och resultat, skapar kritiska möjligheter. Speciellt David Wulffs FQS var ett värdefullt tillskott, ett exempel på vikten av fortgående utveckling av forskningsmetoder. Metodologisk rörlighet kan vara avgörande för vilken kunskap vi skapar. Utsikten är inte densamma oavsett var vi befinner oss.

Unga vuxna är en mycket heterogen grupp, speciellt i ett tvärkulturellt perspektiv, medan det finns en risk att vi förbiser det här när vi studerar dem exempelvis som en kohort (Klingenberg et al., 2022). Empirisk rörlighet är lika viktig som metodologisk och vi måste alltmera medvetet undvika ett snävt fokus på WEIRD-populationer (western, educated, industrialized, rich, democratic) (Henrich et al., 2010) och som Sakshi Ghai (2021) skriver aktivt anstränga oss att synliggöra mångfalden i människors liv. Vår forskning visade att det här är avgörande också för en adekvat förståelse av religion som inte är begränsad eller snedvriden, något som vi arbetar vidare med i vår nya spetsenhet “Religion and Social Exclusion” där vi valt socialt utstötta som fokus (https://sites.abo.fi/relex/). Livet och världen ter sig annorlunda om du är ung vuxen i fängelse, om du tillhör ett marginaliserat ursprungsfolk, eller en stigmatiserad sexuell minoritet.      

Självklara perspektiv och kategorier i studiet av religion var ofta otillräckliga i vår studie av vuxna idag och det finns ett behov av att decentralisera dessa (Bender et al., 2013). Gäller det här också begreppet religion? Ninian Smart (1981) betonade i ”The Philosophy of Worldviews — that is, the Philosophy of Religion Transformed” att begreppet livsåskådning bör ges en övergripande roll. Han tanke var inte ny, och flera forskare har också senare understrukit livsåskådningsbegreppets relevans (ex. Kurtén 1997; Droogers och van Harskamp, 2014; Taves 2019; Stenmark, 2022). Jag drar samma slutsats. Det har varit svårt att skriva om den sammansatta mångfalden som möter oss idag utan att använda begreppet. En betoning av livsåskådningsbegreppet utmanar kanske religionsvetenskapen i grunden, men YARG visar också att den långa traditionen av religionsforskning kan ge kvalitet till en framtida livsåskådningsforskning. I lika hög grad som religionsvetenskapen behöver livsåskådningsperspektivet som begreppslig kategori, behöver livsåskådningsperspektivet den empiriska, metodologiska och teoretiska rikedom som skapats inom religionsforskningen. Dessa grundstenar är en förutsättning för relevant, giltig och meningsfull kunskap om livsåskådningar också framöver – men det är kanske livsåskådningar vi talar om och studerar.

(English, see: https://blogs2.abo.fi/dekanfhpt/2025/11/19/i-dont-want-to-speak-in-tongues-i-want-to-talk-about-human-rights-young-adults-between-religion-and-worldviews/)

Kirjoittaja

Referenser

Bender, Courtney; Cadge, Wendy; Levitt, Peggy & Smilde, David: “Conclusion: Working the Edges”. I Religion on the Edge: De-centering and Re-centering the Sociology of Religion, red. Bender, Courtney; Cadge, Wendy; Levitt, Peggy & Smilde, David. 284–291. Oxford: Oxford University Press, 2013.

Beyer, Peter: “Conclusion: Youth, Religion, and Identity in a Globalizing Context: International Case Studies.” I Youth, Religion, and Identity in a Globalizing Context, red. Gareau, Paul L.; Bullivant, Stephen C. & Peter Beyer. 278–284. Leiden: Brill, 2019.

Droogers, André & van Harskamp, Anton, red.: Methods for the Study of Religious Change: From Religious Studies to Worldview Studies. Sheffield: Equinox, 2014.

Ghai, Sandeep: “It’s Time to Reimagine Sample Diversity and Retire the WEIRD Dichotomy.” Nature Human Behaviour 5 (2021), 971–972.

Henrich, Joseph; Heine, Steven J. & Norenzayan, Ara: “The Weirdest People in the World?”
Behavioral and Brain Sciences 33(2–3) (2010), 61–83.

Klingenberg, Maria & Sjö, Sofia: “Introduction: Theorizing Religious Socialization: A Critical Assessment.” Religion 49(2) (2019), 163–178.

Klingenberg, Maria; Sjö, Sofia & Moberg, Marcus: “Young Adults as a Social Category: Findings from an International Study in Light of Developmental and Cohort Perspectives.”
I The Diversity of Worldviews among Young Adults: Contemporary (Non)Religiosity and Spirituality through the Lens of an International Mixed Method Study, red. Nynäs, Peter; Keysar, Ariela; Kontala, Janne; Kwaku Golo, Ben-Willie; Lassander, Mika; Shterin, Marat; Sjö, Sofia & Paul Stenner. 23–46. Cham: Springer, 2022.

Kurtén, Tage: Bakom livshållningen: Studier i moderna livsåskådningar och deras begreppsliga förutsättningar. Åbo: Åbo Akademi University, 1997.

Moberg, Marcus & Sjö, Sofia, red.: Digital Media, Young Adults and Religion: An International Perspective. New York: Routledge, 2020.

Nynäs, Peter: “Putting a Q into the Study of Religions: Observations from a Global Study with the Faith Q-Sort.” Temenos – Nordic Journal for the Study of Religion 58(1) (2022), 7–40.

Nynäs, Peter; Keysar, Ariela; Kontala, Janne; Kwaku Golo, Ben-Willie; Lassander, Mika; Shterin, Marat; Sjö, Sofia & Stenner, Paul, red.: The Diversity of Worldviews among Young Adults: Contemporary (Non)Religiosity and Spirituality through the Lens of an International Mixed Method Study. Cham: Springer, 2022.

Nynäs, Peter; Kontala, Janne & Lassander, Mika: “The Faith Q-Sort: In-Depth Assessment of Diverse Spirituality and Religiosity in 12 Countries.” I Assessing Spirituality in a Diverse World, red. Ai, Amy L.; Wink, Paul; Paloutzian, Raymond F. & Kevin A. Harris. 554–573. Cham: Springer, 2021.

Nynäs, Peter; Illman, Ruth; Novis-Deutsch, Nurit & Fernández Hart, Rocío, red.: Researching Global Religious Landscapes: A Methodology Between Universalism and Particularism.
Sheffield: Equinox, 2024.

Schwartz, Shalom H.: “The Refined Theory of Basic Values.” I Values and Behavior: Taking a Cross-Cultural Perspective, red. Roccas, Sonia & Lilach Sagiv. 51–72. Cham: Springer, 2017.

Smart, Ninian: “The Philosophy of Worldviews—That Is, the Philosophy of Religion Transformed.” Neue Zeitschrift für Systematische Theologie und Religionsphilosophie 23(1) (1981), 212–224.

Stenmark, Mikael: “Worldview Studies.” Religious Studies 58(3) (2022), 1–25.

Taves, Ann: “From Religious Studies to Worldview Studies.” Religion 50(1) (2019), 137–147.

Wittgenstein, Ludwig: The Blue and Brown Books: Preliminary Studies for the “Philosophical Investigations” (2. uppl.). Oxford: Blackwell, 1998.

Wulff, David: “Prototypes of Faith: Findings with the Faith Q-Sort.” Journal for the Scientific Study of Religion 58(3) (2019), 643–665.