| Marika Torp

Hur utvecklas tron och identiteten hos unga baptister?

Sara Högbergs magisteravhandling i praktisk teologi handlar om hur tro och religiös identitet har formats hos sex unga finlandssvenska baptister. Hon kom till slutsatsen att sociala relationer spelar stor roll för att utveckla en tro.

Sara Högbergs magisteravhandling heter ”Du är ju baptist: En kvalitativ studie om hur tro och religiös identitet har formats hos sex finlandssvenska baptister”. I sin forskning intervjuade Högberg sex unga vuxna finlandssvenska baptister. Högberg berättar: ”Jag var intresserad av hur deras tro och religiösa identitet hade formats hos dem under deras uppväxt”. Hennes undersökning bekräftar sådant som egentligen är etablerad kunskap, till exempel att sociala relationer är viktiga för att utveckla en tro. I undersökningen var familjerelationerna grundläggande för tron, medan församlingen och vännerna stärkte tron och dess utveckling.

Högberg valde det här ämnet för att hon själv är uppvuxen inom den baptistiska traditionen. Ämnet blev aktuellt för henne när hon själv hade studerat teologi i några år. ”Jag blev själv uppmärksammad på att jag hade en lite annan kristen bakgrund än många av dem jag studerade med”, berättar hon. När hennes studiekompisar frågade bra, men knepiga frågor om baptismen började hon uppleva att hon borde ta reda på vad det egentligen innebär att vara baptist. ”Jag blev också överlagd intresserad av hur tro utvecklas hos en människa.” Den frågan blev sedan hennes fokus i processen.

Familjen och församlingen lägger grunden

Familjen och församlingen har på många olika sätt påverkat hur informanterna ser på olika frågor som berör tron, och hur de förstår den kristna traditionen och uppfattar baptismen. Alla informanter hade en baptistisk bakgrund, men de hörde till olika baptistförsamlingar.

Alla hade troende föräldrar och hela familjen var involverad i kyrkans aktiviteter under deras barndom. Föräldrarna i familjerna bad och läste Bibeln också tillsammans med barnen. Det ledde till att sådana kristna praktiker blev en naturlig del av livet för dem när de blev äldre.

”En viktig del av att utveckla en egen tro och religiös identitet handlar nog om det man får med sig från ett hem, ifall man är uppvuxen i ett kristet hem”.

Det fanns också korrelation i det hur de intervjuade hade upplevt barndomsfamiljens trygghet och hur de upplevde Gud. En trygg och kärleksfull gudsbild hade formats hos de som hade en trygg uppväxt.

Familjen lade grunden till gudsrelationen, men församlingen och gemenskapen där hjälpte till att forma värderingarna. Att familjen, och i flera fall också andra släktingar, var väldigt engagerade i församlingen och att församlingarna var små ledde till att informanterna hade svårt att se skillnad på församlingen och familjen. Informanterna var också med i söndagsskolan och församlingens hobbyverksamhet. Deras kyrkosyn formades i dessa verksamheter, och de fick en känsla för hur det ska vara i en församling.

Gemenskapen med jämnåriga på lägergården blir viktig under tonåren

Baptistsamfundets lägergård Hummelholmen i Monäs, Österbotten, visade sig vara viktig för informanterna. Undervisningen och den kristna trosutövning som skedde på Hummelholmen var tillsammans med församlingen och familjen en del av det som stärkte deras kristna världsbild.

Lägergården blev speciellt viktig under tonåren när församlingen inte kändes så lockande, eller när de inte hittade vänner i församlingen. På lägergården mötte de flera jämnåriga och de hade vänner där, vilket var viktigt för dem. Där lärde de också känna vuxna människor från andra församlingar, och fördjupade relationen med vuxna som de redan kände.

Högberg berättar om lägergårdens betydelse: ”Det har funkat som ett komplement till, och för vissa också som en ersättning för, församlingen under den tiden”. Den gav dem ett sammanhang och en social gemenskap vilket gjorde att tron blev mera relevant. Verksamheten skapade väldigt goda förutsättningar för att skapa relationer.

Kristna förebilder spelar en stor roll

När de intervjuade blev äldre blev de vuxna förebilderna också väldigt viktiga för dem. Sådana förebilder fanns på lägren, inom familjen, släkten och församlingen, men också i skolan. Högberg fascinerades över en aspekt gällande förebilderna: ”Det viktiga var inte nödvändigtvis vad de sade, utan vad de gjorde och att det de sade och det de gjorde faktiskt stämde överens”. Många informanter beundrade det sätt som förebilderna bemötte dem på.

”De upplevde att de blev sedda och lyssnade till, och att det fanns omtänksamhet hos förebilderna och den omtänksamheten hade också blivit riktad mot dem någon gång under deras tonår”.

Förebilderna gav en bra bild av hur man som kristna skall bemöta varandra, och informanterna insåg att: ”så här ska man leva som kristen”.

Den evangelisk-lutherska närvaron förstärker minoritetsidentiteten

Förutom familjen och församlingen så hade också andra människor, såsom lärare, en roll i skapandet av informanternas religiösa identitet. Dessa relationer kunde leda till att informanterna insåg att de som baptister hade en annorlunda religiös identitet än vad andra hade. I t.ex. skolan kunde de möta sådant som var annorlunda, och i religionsundervisningen kom de på ett naturligt sätt i kontakt med lutheraner.

Jag önskar att min avhandling skulle kunna få bidra med att lyfta fram erfarenheter av att vara del av en kristen minoritet i det här landet

Högberg berättar att avhandlingens rubrik ”Du är ju baptist” kommer från en persons berättelse. Under lågstadiet hade personen haft en känsla av att det inte är något konstigt med att vara baptist. Senare när personen under högstadietiden deltog i den evangelisk-lutherska religionsundervisningen blev situationen annorlunda. Läraren lyfte fram skillnader mellan baptismen och lutherska tron och sade flera gånger framför hela klassen: ”Men inte du, för att du är ju baptist”. Då började personen inse att det kanske är någonting annorlunda i det att hen var baptist. Personen gjorde inte själv denna jämförelse mellan baptismen och lutherdomen, utan det var enbart läraren som jämförde.

Under processen blev Högberg överraskad av hur stor roll evangelisk-lutherska kyrkan egentligen har för att forma frikyrkliga människors identitet. När omgivningen ofta jämför de två traditionerna så stärks den baptistiska identiteten. Noterbart är att ev.luth kyrkan skapade ramarna för informanternas baptistiska identitet, även fast de inte deltog i ev.luth kyrkans verksamhet

Viktigt att få ”en helare karta” över kristendomen i Finland

Genom sin forskning vill Högberg uppmärksamma ett minoritetsperspektiv som ofta blir i skymundan: ”Jag önskar att min avhandling skulle kunna få bidra med att lyfta fram erfarenheter av att vara del av en kristen minoritet i det här landet”. Hon tror att de flesta inte har någon aning om hur det är. Högberg önskar att kristna överlag skulle bli bättre på att lyssna på varandra och ta hänsyn till varandra. T.ex. i skolan kan de som hör till kristen minoritet lätt bli utpekade eller betraktade som annorlunda, vilket kan leda till att man upplever att man inte passar in. ”Det behövs religionslärare som kan inkludera barn som har en annan kristen tradition som sin bakgrund på ett bra sätt”, menar hon.

Finlands religiösa karta inkluderar också frikyrkorna. Högberg tycker att de därför också är viktiga pusselbitar som behöver utforskas och förstås bättre, inte bara historiskt utan också för att se hur det ser ut idag och hur människorna som tillhör traditionerna ser på sitt eget sammanhang. Högberg säger: ”Det är viktigt att få en helare karta”.

Hur har skrivandeprocessen känts?

Högberg tycker att det har varit väldigt intressant att skriva avhandlingen, men samtidigt har det också varit utmanande. Ämnet har nämligen kommit så nära hennes eget hjärta och hennes egna erfarenheter. Även om processen har varit utmanande har den också varit väldigt givande och meningsfull, eftersom hon känner till sammanhanget.

Vad vill Högberg bli när hon blir stor då? Svaret kommer utan tvekan och med ett leende:

”Ända sedan jag var femton har jag sagt att jag vill bli till välsignelse.”

Under tiden skriver Högberg även en forskningsplan och hoppas på att få utbilda sig inom forskningen.

Läs magisteravhandlingen här