Inblick i osäkra tider: polarisering och förtroende
Den gångna våren har verkligen varit exceptionell, både på ett vardagligt och ett politiskt plan. Hur ser coronasituationen ut för en teolog? Kan teologisk forskning hjälpa oss förstå situationen bättre?
För synpunkter intervjuade Teologia.fi TD Jutta Jokiranta från Helsingfors universitet, TD Björn Vikström från Åbo Akademi och TD Suvi-Maria Saarelainen från Östra Finlands universitet.
De intervjuade uppskattade att coronasituationen i längden kan bidra både till en ökad polarisering mellan olika grupper i samhället och till en ökning av populistiska tendenser i politiken. Vikström ser exempelvis en stärkning av samhörigheten i krisens akuta skede, men förutsäger starkare polarisering när samhället börjar öppnas upp.
Förlängd osäkerhet kan leda till polarisering
Saarelainen är med i ett internationellt forskningsprojekt som undersöker livets meningsfullhet och spiritualitetens betydelse under coronatiden. Hittills har hennes forskning visat å ena sidan att finländare åtminstone ännu i april kunde hålla fast vid hoppet om att de kommer att klara sig ur coronasituationen.
Å andra sidan har behovet av kyrkans samtalshjälp ökat, vilket enligt Saarelainen kan bero på en ökad medvetenhet om den egna dödligheten. Hon anser att en sådan upplevelse kombinerad med ekonomisk osäkerhet kan leda till en kris i upplevelsen av livets meningsfullhet och därmed skapar förutsättningar för både polarisering och populism i det långa loppet.
Social identitet som styrka och hot
Jokiranta i sin tur analyserar situationen ur den sociala identitetens perspektiv. Även om den sociala identiteten i sig är neutral och även nödvändig för att en människa ska kunna gestalta världen, kan den i en hotande situation leda till skarpa gränsdragningar mellan den egna gruppen och utomstående.
Begränsningarna som uppstått till följd av coronasituationen har enligt Jokiranta skapat nya potentiella polariseringslinjer, nämligen mellan seniorer och andra åldersgrupper, mellan stad och landsbygd, mellan Nyland och övriga Finland och mellan de som kan jobba på distans och de som inte kan göra det.
Först i framtiden kommer det att visa sig om dessa linjer påverkar identiteter i längden eller inte, men Jokiranta understryker ändå behovet av känsligheten för var och varför gränser dras. Inte heller får man, enligt Jokiranta, glömma de positiva aspekterna av den sociala identiteten, dvs. de aspekter som tagit sig uttryck bland annat i olika gester av solidaritet i krissituationen.
Det stora stygga Sverige?
En intressant fråga som både Jokiranta och Vikström tar upp angående populism är den nuvarande situationen där det är accepterat att hålla ländernas gränser stängda. Om man förstår populism som en vilja att skapa en bild av ett undertryckt folk som hotas av fientliga krafter utifrån blir det intressant att se hurdana spänningar som uppstår mellan de olika länderna.
Hur förhåller man sig i Finland till t.ex. Sverige där man verkar ha hanterat coronakrisen mindre framgångsrikt än här? I detta fall kunde enligt Vikström en modell om nationalistisk själviskhet vara fruktbar för att analysera populism under coronakrisen.
Att lita på vetenskapen trots allt
Kan man då i en sådan situation ha förtroende för vetenskapen? Precis som de intervjuade poängterar, så skulle man tro att de motstridiga forskningsresultaten som fått uppmärksamhet i medierna skulle undergräva förtroendet för vetenskapen. Saarelainens forskning verkar dock visa det motsatta; utifrån de 400 enkätsvar hon fått verkar det som att det är just vetenskapen som finländarna förlitar sig på när det gäller att hitta lösningar till coronakrisen.
Jokiranta och Vikström anser att förtroendet för vetenskapen kan ökas genom att öka förståelsen för den. Jokiranta betonar grundutbildningens betydelse, medan Vikström efterlyser forskarnas ansvar i att förbättra kontrollen av forskningsresultatens publicering så att så lite ohållbar information som möjligt skulle nå ut.
Artikeln är en sammanfattning av den finska versionen ”Polarisaatiota, populismia ja luottamusta tieteeseen”.