Legitimitet och moral: tvärvetenskapligt forskningsprojekt (2005-2008)

    
Ämnet teologisk etik vid Åbo Akademi koordinerar projektet Legitimitet och moral (2005-2008). Tage Kurtén; vilken målsättning har det här projektet?

TK: Projektet Legitimitet och moral (LEMO) samlar forskare från ämnena filosofi, folkrätt med mänskliga rättigheter samt teologisk etik. En målsättning är därför att utveckla tvärvetenskapligt forskningsarbete som form. Innehållsligt söker LEMO fördjupa och utveckla vår förståelse av begreppet legitimitet. Vad betyder det när vi hävdar att det finländska rättssamhället är legitimt? Vad menar vi när vi säger att en konkret lagstiftning är legitim – t.ex. lagen om partnerskap?

LEMO är en uppföljning av ett tidigare projekt där samma universitetsämnen och ungefär samma forskare deltog. Det projektet (Lagstiftning, rätt och moral – LARM 2000-2004) inriktade sig på att lyfta fram moralens betydelse för lagstiftningen och för rättssamhället.
    
Varför är det viktigt att studera projektets ämnesområde?
    
TK: I våra nordiska samhällen har en rättspositivistisk syn på rättsystemet varit inflytelserik. Rättspositivism innebär att det som lagen säger automatiskt är rätt – eftersom det är gällande lag. Och ingenting utanför lagen kan ta ifrån denna dess giltighet. Positivismen leder ofta till att man inte skiljer åt rätt och moral. En sådan föreställning kan vi fortfarande se i dag. Ofta tänker man sig att det som lagen tillåter också måste vara moraliskt rätt. Ifall lagen inte förbjuder köp av sextjänster så är det helt okay. Å andra sidan drar man ofta slutsatsen att det som lagen förbjuder, automatiskt är orätt. Man får kanske dåligt samvete varje gång man går mot rött ljus. Rättspositivismen innebär samtidigt att man egentligen inte kan ifrågasätta gällande rätt. Vi är bara tvungna att följa den.
    
LEMO ställer sig kritisk till den rättspositivistiska tanken att ett rättssystems giltighet vilar helt i juridiken. Projektet skiljer mellan legalitet (rättsenlighet) och legitimitet (giltighet på icke-rättsliga grunder). Man frågar sig vidare om statens legitimitet är det samma som rättsstatens moraliska giltighet, eller om vi kan mena något annat när vi talar om legitimitet i detta sammanhang. LARM och LEMO har samtidigt lyft fram att moral och etik inte i första hand handlar om teoretiska normer och regler. Etik handlar om konkreta personers faktiska sätt att förhålla sig till livets utmaningar.

Hurudana frågor söker man svar på i projektet?

TK: De olika forskarna i LEMO närmar sig frågorna på olika sätt.

En del håller sig till begreppsliga undersökningar. Bl.a. har Pamela Slotte i sin teologiska avhandling (2005) undersökt kopplingar mellan talet om en global etik och talet om mänskliga rättigheter. Vilken roll spelar moralen för vår förståelse av de mänskliga rättigheterna? Genom att hon knyter moralen till personens förhållningssätt kommer hon att betona betydelsen också av religiös tro både för global etik och för förståelsen av mänskliga rättigheter.  

Andra forskare studerar hur ett moraliskt språk kommer in i en konkret lagstiftningsprocess. Så gör t.ex. Malena Björkgren i sitt pågående teologiskt etiska doktorsarbete kring våld mot kvinnor i äktenskapet. På vilket sätt avslöjar argumenteringen i riksdagen de moraliska ställningstaganden (eller brist på sådana) som förekommer? Vilken roll spelar detta för legitimiteten i den lagstiftning som blir resultatet?

De här exemplen visar samtidigt att undersökningarna rör sig på olika samhälleliga nivåer. Offentligheten studeras på internationell, nationell och medborgarsamhällets nivå. I projektet studera man vidare gränsen mellan offentligt och privat. Denna gräns förskjuts idag. Man frågar t.ex. sig vad det kan betyda då medling vid mindre brott överför behandlingen av konflikter från det offentliga till det privata.

Berätta om de mest centrala resultat man genom projektet fått fram.

TK: LEMO är ännu endast halvvägs. Några revolutionerande nyupptäckter kan vi knappast redogöra för i det här skedet. LARM resulterade däremot bl.a. i en gemensam antologi "Homo Moralis. Människan och rättssamhället" (2005). I den kan man läsa om flera betydande resultat och begreppsliga markeringar: En filosofiskt viktig poängtering finner vi i filosofi professor Lars Hertzbergs kritiska uppgörelse med en kvasijuridisk förståelse av moral. I en folkrättslig artikel lyfter Mikaela Heikkilä, doktorand i mänskliga rättigheter, fram risken att rättegångar i brottsmål i sin strävan att se till den anklagades rätt riskerar att hamna i konflikt med det allmänna sinnet för rättvisa. I en tredje artikel visar doktoranden i teologisk etik, Mikael Forslund, på allvarliga problem i Göran Bexells förståelse av moral och etik. Professor Bexell är idag en mycket inflytelserik läroboksförfattare i nordisk teologisk etik.   

Det tvärvetenskapliga arbetssättet har inneburit två saker. För det första har vi varit tvungna att finna begrepp som vi gemensamt kan förstå, trots olika forskningsteoretisk bakgrund. För det andra har vi lärt oss logiken i sättet att tänka inom de andra disciplinerna på ett sätt som man inte kan lära sig enbart genom att läsa böcker. Speciellt intressant är olikheten i ett juridiskt och ett moralfilosofiskt sätt att tänka och närma sig frågorna.

Ni hade ett mångvetenskapligt forskningsnätverk redan då LEMO startades. Varför just denna kombination?

TK:Forskargruppens sammansättning går delvis tillbaka på ett långt samarbete mellan Lars Hertzberg och Tage Kurtén. Den tredje professorn i LARM-gruppen, Martin Scheinin vid Institutet för Mänskliga rättigheter blev installerad som professor vid ÅA samtidigt som Kurtén år 1999. Vi såg möjligheter att samlas kring en gemensam frågeställning, där doktorander och forskare från samtliga tre ämnen kunde arbeta sig samman.

Samarbetet fungerade och ledde därför till en andra ansökan till Finlands Akademi. I LEMO har ytterligare forskare på professorsnivå tillkommit, samt en forskare från Helsingfors universitet. Ett par post doc forskare bor i Sverige, trots att de är knutna till ÅA.

Vem finansierar projektet?

TK: Huvuddelen av finansieringen kommer från Finlands Akademi. Men professorerna bidrar med sin egen arbetstid och sin forskning inom ramen för denna. De flesta doktorander får endast en del av sin doktorandtid  finansierad genom LEMO. De har kompletterat med finansiering från andra håll (olika forskarskolor, stipendier från olika stiftelser m.m.) Flera av post doc forskarna får idag sin forskningsfinansiering genom olika forskargrupper knutna till Helsingfors universitet o.s.v.

Vad är din egen roll i projektet?

TK: Jag fungerar som ansvarig ledare för LEMO. Samtidigt bedriver jag egen forskning kring projektets tematik. Detta sker delvis i samarbete med ett nordiskt forskarnätverk "Religion, etik och rätt" (2004-2008).

Tage Kurtén fungerar som professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi.

Legitimitet och moral, människan och rättssamhället, Läs mer.

Intervju: Marita Seitsalo